vanhaa orivettä koskevia tuomiokirjapoimintoja keskiajalta 1 8 7 0 ...

62
rottemästers Anders Persons i Akuilla och Staffan Markusson i Hafueste - -, hwillcken ännu leffwer, handskrifter
och boomärker daterat 2.5.1625, dömdes dhem at bettalla Madtsses hustro och fadherlösa barn 1½ T:or rogh.
- Bärttill Eskillson i Lydikkiällä kiärde till Hinrich Clemitzson i Pittikajärffwe, at han giör honom ågångh å hans
swediemark och engiar så, att Bärttill ikie fåår nyttija sijn andeell lika medh sijn granne, som medh honom boor i
byn. Fällttis Hinrich Clemitsson sachk.
- Knut Oluffsson i Onistaipall kiärde till Nills Eskillsson i Woijttilla om en tunna rogh han är skylligh Knuttz
styfadher Thomas Rassmuson, haffuer låndht Nillsses brodher Madts Eskillsson peningar i Pryssen. Nills
bekiende och dömdes at betalla.
s. 4v - Giertrudh Påfwallsdotter i Kaupilla kiärde till Jöran i Wihasjerffwe om 2 t:r rogh och Söfringh
Madtsson i Whijroilla 2 t:or rogh, som hennes man Jacob Tomasson i Pryssen hafwer låndt derras leigdekar i
Pryssen peningar oppå.
- Sigfridh Larsson i Lydikiällä kiärde till Jöran Bärtillsson i Onnistaijpall om en t:na rogh, han honom låndt
hafwer, och en span korn, hwilckit han honom mottwilligen förhåller Madtz Brunssuickz sädh. Jörran swaradhe:
Det är sandt, iagh togh till lånss och en Madtz Brunsswicks thienare Knut Jacobsson opbar det af migh efter sijn
hussbondes befallningh för sijn lhön, som Fallentijn Erichsson i Onnistaipall - - wittnadhe.
- Erich Knutzsson i Sukkilla kiärde till Thomas Bärtillsson i Oinasnieme, at han hafwer kiördt hans häst wdhi
biörngilldret, der hästen bleff slaghen till dödtz. Skiedde den tijdh drenghen Thomas drogh hem roffwekååll
och drogh ikie den wäghen han skulle dragha, wthan drogh en annan wägh. Thomas Bärtillsson, hwillken thienar
hoss sijn modher och styffadher i Pittikajärfwe hoss Bärtill Persson, fällttis sachk.
s. 5 - Hindrich Sigfridsson i Lydikkiällä kiärde till Bärtill Jönson i Safuoij om enna engh Pättärssen Nieme
Nijttu om 3 lass wäxtt, (som) han medh arff ifrån Hinrichs bollstadh i gambletijdhen wtbekommit hafwer och
Hinrich hafuer derförre skatten alltijdh wttgiordt. Bärtill Jönson nekadhe icke wthan sadhe den ware en son
gifuen för sijn arfsrätt af hemmanet. Alldenstundh han den längie i så mångie åhr skattlöst nuttet hafwer,
dömdis samma engh ifrån Bärtill i Saffwoij och wnder Hindrichs bollstadh i Lydikiällä igien wthan lösen samtt
medh detta åhrs wextt efter eghen bekiännellse och 12 manna rätta ransakning.
- Markus Michillson i Joenssu kiärde till Eskill Pafuallson i Säfnejokie, at han haffwer opburit af de bönder
förslelhön, som Markus ware tilldeelltta och bekomma aff, för dhet han fördhe derras skattsmör till Åboo
prowiandt. Eskill swaradhe sigh af några hafwa opburrett men ikie tillfyllest. Eskill skall opbära det sista och
förnöija Markus.
- Sigfridh Hinrichsson i Kifwesallme kiärde till Josep Markusson i Oriwässij by om föritzlelhön, för dhet han
fördhe tuå tunnor spannemåll för honom till Åbo prowiandt och han will eij betalla.
- Marcus Madtsson i Nickkiellä kiärde till Lasse Sijmonsson ibid om 10 caper rogh.
s. 5v - Madtz Eskillsson i Wijhassjerffue kiärde till Philipus Bärtillson i Oriwässijby om sijn mormoder
Wallborgh: arff wthi faste jordhen. Philippus swaradhe, at det långhe wt arff wdhi Madtsses moders tijdh.
Nämden wittnadhe sigh alldrigh (ikie i 40 åhr) hafua hördt Madtsses moder derom klandra i sijn lifstijdh.
Philipus Bärtillson kiändes af rätten frij för samma arff.
Rassmus Mårthensson i Lydikiällä kiärde till Clemit Person i Liukoilla och Johan Persson ibid om enna engh
WijhnåNittu om 2 lass wext, dhe hafua inwidh hans åkergårdh. Nämpden wittnadhe, at Liukoillaby liggier i
Säxmäkie herredhe. Kiäranden skall stämpna Liukoillaboar hijt till laghmans tinghitt, som i mårghen skall
hållas.
- Påfwall Hååkansson i Höödex kiärde till Sijmon Mårthensson i Sukilla om skatten af en skurru jordh, som
Påfuall honom för trätton åhr sedhan sålldtt hafwer för tållf d:r 4 öre redhe peninger och Sijmon det skattlöst
nuttet haffwer i så mångge åhr och Påfwall hafwer giordt derförre rustethienist och skatten. Sijmon nekadhe ikie
wthan inwände, at Påfwall hafwer honom det låfwat skattfrijtt, för det han inlätt Påfwall till sijn byrdh i
Höödex. Det nekadhe Påfwall hårdelighen. Alldenstundh det är emott lagh sällija ägornne ifrån hemmanett,