vanhaa orivettä koskevia tuomiokirjapoimintoja keskiajalta 1 8 7 0 ...

134
Stiernkorses arffuingar welb. Mårten Ulff och Claas Espingh hadhe intet moot samma kiöp at seija. Kiöpet
confirmerades.
s 23 - Erich i Lassoilan och Jören Berthilsson i Pitkäjärf skola utmäta af Thomas Thomasson i Lasoila 1½ t:a
och af Thomas Sigfredssonn i Pitkäjärf 1 t:a spm:ll till welb. Mårthen Ulff.
- Påffuall Mattsson i Saffuoj förliktes medh sin granne Jören Jörensson om 5 cappar rågh om upbetandhe på
hans åkerstycke.
s 23v - Corporal Markus Roode i Rajalax begärade uthslagh på dhen häredssyyn, som 14.10.1668 hållit blef
emellan Raialax och Meurenpesä byar angåendhe Kaukoinkallio råån, som dhe twista om. Han opwiste en
vidimerat copia af fordom Lagläsarens Gabriell Bärnssons häredzdoom 15-16.10.1629 innehållandes, at dhe
förre åboor öfwerens warit om desse råår emillan byiar: först Kipoinkifui Palomäenpääle, därifrån till
Kaukionkallio liggiandes uthi Kaukiolax, beswärandes sigh at Meurenpesä boor öffwerträädt Kaukiokallio
råå. Corporalen påstodh, at rätta Kaukiokallio råå ligger i wästsödhwäst ifrån Kippoinkifui.
Dhe Meuranpesä boar sade sigh icke weeta aff Kaukionkallio uthan Lukinlaxi. Wittnen intygade dhen wara rätta
Kaukiolaxi, som watnet löper ifrån Kaukioträsk. Thomas Simonsson i Sitamaa, Bertill Larsson ibm - - wisste
icke aff Kaukolaxi uthi Luckilax. Mats Jörenson i Hafwisefwa, dhen medh sin fadher uthi Raialax tillförne
bodht hade, wille wittna, at då hans fader stoora träsket lätt nootdraga, ähr samma wijk kallat Kaukionlaxi,
där watnet löper ifrån Kaukioträsk. Påfuell Mattsson kunde icke neka, at Kaukiojerffui hafuer sitt uthlåp der
som Roode uthwista hafuer. I neigden förekommer och andre wijkar, nämbligen Tålliolaxi och Cautiolaxi.
Till slut befans rätta Kaukoinkallio wara uthi Kaukiolaxi efter be:te häredsdomb. - - skola wärdera huru stoor
åwerkan dhe Meurenpesä-boor skulle påsamma landh giordt hafwa.
s 25 - Lihasula - - lantmätarens Jonae Strängs skrifft 8.10.1661, som 1654 in octobr hade befunnit der
sammaledhes --.
Oriveden (ja Kuoreveden) kesäkäräjät 6-7.7.1669
Säynäjoen nimismiehentalossa
TMA Ikalis 1. s. 64-, VA mikrofilmi ES 3745
s 64 - Konan Margeta Peersdotter i Oinastaipale och een gifft karll och Ryttare Eskell Clemetson i Woitila
hafwa belägrat sig.
- Mats Johansson (=Josephsson) Nikilan beswärade sigh öfwer Peer Larsson i Kockola, det han hafwer
tillförende undan sitt förrige hemman, som dhe sins emellan 14.10.1668 lagligen förbyte, ägorne under Anders
boolstadher försåldt, som han tilförendhe icke afwiste eller kungiordt blef,
1) at 1½ t:a landh ligger under Joensuu hemmanet, till stoor affsachnat, som een stoor skatt måste utgiöra. Peer
sade, at hans fader hade för 50 åhr sedhan 1 styke landh under 6 cp:r till sal. welb. Tårkell Andersson för 9
mark klippinger försåldt, det han icke nutit hafwer, hwilket stycke lyder under vice presid:ns welb. Gustafs
Grasses gårdh.
2) Det andre jordestyket, som Mats sammaledes klandrar uppå, sade Peer icke wara försåldt uthan sal. Tårkell
Andersson medh sit eget tilståndh det upgiordt, hwarpå Peer skal tilförende haffua af häredsrätten synemän
begiärt, men icke till någon ändskaph kommit.
3) Per Larsson sade sigh icke hafwa försåldt Luchta engh till sal. Hindrich Söfringsson i Wiherla uthan medh
honom förbydt och bekommit igen Tåhkalaxi om 2 lass, allenast det torra landhet hörer Wiherlä till,
förmenandes at be:te Hindrichs broder will sådant byte förändra och at hwardera måtte sit behålla.
s 65 - Thommas Jönsson ifrån Oriwessi by berättade sigh hafwa i be:te by 1641 af öde medh 3 åhrs frijheet
uptagit edt ödeshemman om 2 öres skatt, som fordom cammarrerarens welb. Johan Ersson Axelgreens bewijs
förmäler, beswärandes deröfwer at hans son Eskell hafwer lemnat hemmanet och 1667 först sigh till Österbotn
och sedan till Åbo i förl:ne wintras emoot hans willia förreest, hwarföre han hade nödgat antaga sigh een Jören
Mikelsson till mågh hemmanet medh honom at bruka och likaledes efter sin dödh.
s 65v - Mårten Thomasson i Rajalax hade kallat nembdeman Hindrich i Kafwaldola till een hungrigh hund
och bett honom draga till helffwetis.