vanhaa orivettä koskevia tuomiokirjapoimintoja keskiajalta 1 8 7 0 ...

790
Wihasjärfwi byamän uti en annan twist apellerat ifrån hofrätten till riddaresyn, så hafwa kärandernes grannar
utsedt käranden at förskaffa ett slikt bewis från Stockholm. Angår kostnader. Swaranden påstod, at käranden rest
til Stockholm i sina egna ärenden. Upsköts.
s. 2365 # 81 - Upsk. målet ang. förrättad skreddarearbete af g:le sokneskrädd:n Mats Elieson från Uiherla.
s. 2365v # 82 - Fortsättning till 58 #. Nybygg.h:n Maria Eriksd:r intygade, at hon ej sedt tillwerckande af
brännewin, men då hon wid ett tillfälle kommit till nybygg:n Mats Kallenautios pörte, hafwa Mats och hennes
h:u höst brännewin utur en gryta, som legat på pörtsgålfwet uti en leckare. Simon Jespersson berättade, at han
om sommaren wid en bäck nära Jöran Aitiwas eller Kallenautios torp såg en brännewinspanna i full
bränning men icke sedt folck. Walborg Johansd:r berättade, at då hon om sommaren råkat gå förbi Jöran
Mämmis kokhus, har hon sedt där en brännewinspanna med alt tillbehör på elden. Ej sedt folck i kokhuset.
Skreddaren Johan Johansson wiste ingenting. - Jöran Kallenautio sade, det han ej wet, hwars den
brännewinspanna war, som witnet Simon sedt wid Aitiwa beck. Jöran Mämmi påstod, at Mats Kallenautio
tillweckat sig brännewin i hans kokhus med Matses panna, den han tillhandlat sig af b:n Nils Ilcka från Ilmola
sokn i Österbotn.
s. 2368v # 83 - Fortsättning till 62 # ang. Kropioja äng. Jöran Kallenautio (käranden) uptedde immission af
12.10.1761 å ½ Kallenautio nybygge. Han bestred någonsin hafwa nyttiat Kropioja äng, emedan han bor på
denne sida af sokneråen, men ängen ligger på Ruowesi sidan.
Swaranderne (ägarne af Hyrylä h:n i Wärinmaja by i Ruowesi) hänwisade till domen af 1.9.1687 emellan
Hörtsänä och Pitkäjärfwi boer, som förmäler, at Hörtsänä ingifwit en häradsdom, afsagd emellan Ruowesi och
Pitkäjärfwi boer 21.10.1672, hwaraf inhemtas, at Pitkäjärfwi boer åwerckat med swedjande på Ruowesi köpte
skogsteg ukonmansarka och at theras land wore belägit på söder och Hörtsänä på nårra sidan, men Pitkäjärfwi
boers Nuijansarka wore långt och fierran derifrån. Desutom förmäles uti samma dom efterskrefne råer skilja
Ruowesi och Hörtsänes ägor, nemligen Ruokoharju eller Suohånga, Lauttajärfwi ylisenojansu och Sikakiwi.
Widare upwiste swaranderne Birckala häradsrätts dom af 22.10.1766, hwaruti en föreningsskrift: Twisten
emellan Joseph Thomesson och Johan Henricksson Hyrylä af Ruowesi sokn och kronob:n Joseph Matsson Pehu
från Teisko ang. Kaukalahden-suonnittu och andre ängsfläckar på Hyrylä boers ukonsarka skogsteg,
hwilcka ängsfläckar Joseph Pehu en tid bärgat, hwaraf parterne på det sättet förlikts, at Joseph Pehu hädanefter
ei nyttiar förnämde ängsställen eller fiskewatn öfwer den råskilnaden, som emellan Hyryläs och Pehus ägor är
upgången, hwaremot de Hyrylä boer ej wilja lagföra Joseph Pehu för ofwannämde ängsställens och fiskewatns
olofliga nyttiande, hwilcket alt med handslag bekräftades. Sifwickala den 25. Octobr 1766. C. O. Bergman. Eric
Påhlsson Wattula - -.
(s. 2370) Swaranderne androgo, at Kropinoja äng är belägen inom Ukonma marck, som ostridigt tilhör
Hyrylä boerne. Kallenautio sade sig ej weta af Ukonma marck, men wet det Kropioja äng är på Orihwesi
sidan om sokneråen Sikakiwi. Nämndem:n Jonas Mattila sade äfwen, at Kropioja äng är belägen inom
Orihwesi sokns och bys rå samt hör till Orihwesi bys boer. - Upsköts.
s. 2371 # 84 - Bönderne Henrik Mikkola och Johan Antila från Håifwola samt Mats och Anders Suckila emot
nybygg:n Jöran Jöransson Kallenautio ang. åwerkan å Lapinnittu äng. Jöran swarade, at han dels sielf rödjat
och nyttiat Lapinnittu äng. - Upsköts.
s. 2371v # 85 - B:n Anders Eriksson Suckila androg, at afsk. sold. Mats Kockman angifwit Anderses h:u Anna
Jacobsd:r hos prästerskapet i församlingen för barnamord och på Antila h:n i Håifwola kallat Anders till tiuf
och låfwat befordra Anna på slåttet, som Anderses dotter hört, då hon warit i Håifwola at drifwa hem getterna.
Anna blifwit afhållen ifrån högwördiga natward.
Mats Kockman sade, at Anderses h:u Anna kallat honom till Kockasmanni och Kippasmanni och ej låfwat
biwista de wanlige mårgon- och aftonbönerne. Kockman gifwit det hos capell:n Salowius, som berättat sådant
för prosten Lenqwist, hwilcken förbudit henne ifrån Herrans natwardsgång. Kockman påstod, at Anna
kallat sin man i Mattila h:ns wisthustiuf, hwaremot Anders kallat sin h:u till barnamörderska och skökia,
hwilcket skall skedt 1773 om sommaren, då de slagits sig emellan på höängen. Afl. b:n Elias Suckilas encka
Maria Matsd:r berättade, at hon 1773 hört skri och olåt från Anders Suckilas äng, som är något stycke från den
äng, där Maria då war. Sedan Suckilas drenggåsse Anders Henriksson kårt derpå kommit till Marja, har gåssen
sagt, at sedan Anders Suckilas h:u kommit till ängen och tiltalt sin man för lättia, har mannen slagit henne, hwarå
hon kallat honom: "din wisthustiuf". Mera wiste Maria icke.
Nu förklarade Kockman, at han derföre låtit förbiuda kärandens h:u ifrån sine salighets-medels nyttiande, at hon
kallat honom "fans beläte".