vanhaa orivettä koskevia tuomiokirjapoimintoja keskiajalta 1 8 7 0 ...

720
wanligheten ängarne. Käranderne påstodo, at swaranderne förpliktas at nyttia och berga ängarne efter ny
stångfallsdelning.
Swaranderne förmente, at Linds delning warit oriktig, enär ängarne, som stångfäldte blifwit, ej warit i tegar
utan deras högstycken (= hopstycken), hwilcka ej bordt undergå stångfallsdelning, som de allaredan blifwit i
storskiften lagde, ehuru storskiftet ännu ej stadfäst är.
Utslag: Emedan de ängar, hwilcka afl. länsman Lindh stångfäldts, ej warit i tegskiften utan hopstycken af dem
förut nyttiadt, hwarföre han dem ej dela bordt, ty kan samma delning ej eller gillas, utan måge parterne nyttia
ängarne å sätt som förut til des at storskiftet stadfäst blifwer.
s. 270v # 26 - Bönderne Lasola och Seppälä emot Mulli och Sikala ang. kåstnad af stångsfallsdelning.
s. 270v # 27 - B:n Jöran Uotila från Rajalax emot des torpare Henrich Henriksson Safwiniemi ang.
dagswercken för Safwiniemi torp, hwilcket han allaredan i 12 års tid bebodt. Förlikts.
s. 271 # 28 - Förafsk. sold:n Jacob Kockström från Kåckila emot dess broder sold:n Johan Kockström ang.
13 daler.
s. 271 # 29 - B:n Thomas Maunula från Pajukanda emot inh:n Jöran Jöransson från Koifwuniemi om 9 daler.
s. 271v # 30 - B:n Johan Antila från Håifwola emot dess stiuffader torparen Johan Andersson Myllymäki, at
swaranden såsom Antila h:ns fordna åboe innehafwer någre skrifter ang. Luchtanittu äng men wil ej lemna dem
åt honom. Ägde inga skrifter om Luhtanittu.
s. 272 # 31 - Förliktes torparen Jöran Eriksson Lapujärfwi med soknesmeden Mats Thomasson från Kihlala
om hästlega.
s. 272v # 32 - Upsk. målet emellan b:n och giästgifwaren Mats Jacola från Napila och torparen under Rupisu
h:n Jacob Matsson Lahdenpåhia. Instälte sig Mats Jacola, des h:u Maria Johansd:r och broder skreddaren
Markus Jacobsson samt torp:n Lahdenpåhia och Johan Fabrilius från Rupisu h:n. Fabrilius medgaf, at han haft
hos Lahdepåhia 2 kannor brännewin till utsalu, hwartil han såsom giästgifware och för brännewins sälgning
taxerad trodde sig äga rättighet, men Jacola lofwade bewisa, at Lahdenpåhia genom des broders Johan Matsson
Yrjöläs i Napila döttrar Anna och Maria för egen räkning såldt brännewin.
B:n Johan Heickilä från Napila intygade, at då han om en dag gått från sin rija til des gård at frukåstera, har han
hördt Lahdenpåhia och Jacola bannas sin emellan, men wid det han kårt derpå tilbakakommit åt dess rija, har
Lahdenpåhia kastat stenar på Jacola, som warit å sitt ladutak wid rian. Therpå har Jacolas broder skreddaren
Marckus dit kommit, hwilcken Jacola bedt qwarhålla Lahdenpåhia till dess han skulle från ladutaket nedslippa.
Witnet hade gått närmare och funnit Jacola ligga under och Lahdenpåhia på honom och at Jacola hållit
Lahdenpåhia i tuggen samt käringar och flickor skilja åt dem. Sedan desse åtskilde blifwit, har Lahdenpåhia sagt,
at han hade lärt honom, om ej fahn hade tilskyndat Jacola så många handtlangare.
s. 276v # 33 - Upsk. målet ang. prosten Salowii i ämbetet begångne fel. Prostens son adjuncten Samuel
Salowius sade, at prosten är af siukdom sängliggande. Upsköts.
s. 277v # 34 - Flere Kuorewesibönder androgo, at nybyggaren Johan Johansson och smeden Johan Johansson
Pihlajajerfwentausta utan tillstånd nedsatt sig å theras marck och bohlägor.
s. 282 # 35 - Upsk. målet ang. äganderätten till Luhtanittu å Pirtisarka Jarla rusthåll enskilt tilhörige
jordstycke. Utslag: Emedan Luhtanittu äng medelst 1671 års häradsdom blifwit tillagd Höydes h:n, som numera
är Jarla skatterusthåll, och rusthållet sedermera och til dess at numera afl. rusthållaren Johan Jonasson genom en
5.12.1735 författad förlikning afståt ängen till Antila h:n, men denne öfwerenskommelse ej är med dom stadfäst
eller å sådane skiäl grundat, at Antila h:n den återfå bordt, ty pröfwar häradsrätten at enligt förordningar om
skattskyldig jords delning af 2.5.1673 och 21.7.1677 tildömma Luhtanittu äng Jarla rusthåll såsom dess fordna
bohlstad.
s. 283v # 36 - Jacob och Anders Mattila från Wehkalax b:n Henrich Erola ang. den nyrödsel Henrich Erola
giordt å kärandernes skogsteg wid deras Hullunittu äng. Förliktes således, at som Erolas äng är en nyrödsel å
Mattilas teg samt Jacob och Anders Mattila rödjat åt sig än å Erolas teg, så wilja de byta desse nyrödningar.