26.07.2013 Views

vanhaa orivettä koskevia tuomiokirjapoimintoja keskiajalta 1 8 7 0 ...

vanhaa orivettä koskevia tuomiokirjapoimintoja keskiajalta 1 8 7 0 ...

vanhaa orivettä koskevia tuomiokirjapoimintoja keskiajalta 1 8 7 0 ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

13<br />

Tinget giör å mina wägnar denne berättelsen, at Jöran fullkombligen ähr berättigadh till Teegen, som iempte<br />

wäxten honom ifron dömdes. Nemdemännerne skall förrätta Ransakan i saken.<br />

s. 121v - Collega Scholae Aboensis wähl:d H:r Christiernus Melartopaeus leth nu igenom sin SwärModer<br />

Sahl. Pastoris i Längelmäki efterlåtne Enckie insinuera ehn ifrå Häradsrätten 1678 - - angående Kårten Lahden<br />

Maa, hwarom han medh Matz Philipsson Hietalax twistas. Christiernus nu i Stockholm. Upsköts.<br />

Oriveden, Kangasalan ja Lempelän laamanninkäräjät 26-27.9.1681<br />

VA Pohjois-Suomen LO 1<br />

- Nemdemän ifrån Oriwesi: Elias Josephsson i Salo, Erich Erichsson i Napila, Per Mårthensson i Pitkijärfwi<br />

s. 283 - Jöran Bertilsson i Pitkijärfwi opwiste denne Rätts opskåfsdohm af 6.9.1679 angående Twisten på ehn<br />

skogzteegh Bentinworen Alust kallat. Synemännen Elias Josephsson och Erich Erichsson bekände sigh befunnit<br />

Twistige Skogzteegh kommit Jöran rätteligen till. Detsamma intygade Cronans Lensman Claes Hansson.<br />

Syhnemen och dhe grannarne, som i Trätan icke Intressera, intygade Jöran till denne Twistige Sweedh wara<br />

berättigadh. Afsades at Jöran Bertilsson behåller Skogsteegh Under sin bohlstadh som sin laglige Egendohm.<br />

s. 283v - Grels Mattsson i Sawo emoth ehn Häradzdohm af 12.9.1679 angående 2 Tu:r Korn han skall<br />

swedjat och wärckat af Jörans skogz Teegh. Nembdemännerne hafwa opmett Tegharne. Trätes Sweden fallit till<br />

största dehlen på Grelses.<br />

Laamanninkäräjät 26-27.9.1682 (10 pitäjässä)<br />

VA Pohjois-Suomen LO 1<br />

- Nemdemän ifrån Oriwesi: Elias Josepson i Salo, Erich Erichsson i Napila by<br />

s. 333v - Caplan i Kangasala Christiern Melartopaeus föredrog Häradzrättens uthslag 5.3.1675 angående<br />

Kårtelax Jordestycke, bestående af någon Engh och skogzmark, hwarom han med Matz Philipsson i Hietalax<br />

twistat hafwer. Matz framlade gamla dohmar. Marken skall inte i mannaminne häfdat under Caplanens Isoniemi<br />

hemman. Kårteladenmaa döhmes at förblifwa under Julli hemman i Hietalax by som des uhrminnes häfdh och<br />

skattejordh.<br />

s. 337 - Eskil Simonsson af Pajukandoby praesenterade ehn af lagläsaren Daniel Swensson 22.9.1671<br />

oprättade förlijkningzskrift emellan honom, hans fader Simon Jöransson och des Syskon, hwilken innehåller, at<br />

Eskils fader Simon efter des faders giorde Disposition skulle beboo hemmanet efter faderns dödh. Skriften<br />

innehåller ock den ransaction, som emellan Simon och des Syskon om deras af hemmanets hafwande arfzfordran<br />

sin emellan ingått hafwa. Eskil anhölt stadfästelse. Emädan qvastion emellan Eskils fadher och des äldre broder<br />

Hinrich sades hängia under Häredz Rättens Decision, dy kunde denne Rätt sigh dermed icke befatta.<br />

Laamanninkäräjät 18-19.4 1683 Tursolan nimism.talossa, koskee 7 - 8 pitäjää.<br />

VA Pohjois-Suomen LO 1<br />

- Nemdemän ifrån Oriwesi såsom tidigare.<br />

s. 389 - Corneten Marcus Rode inlade een häradzdoom aff 25-26.10.1682 emellan honom och Mårthen<br />

Thomasson i Raijalax lydande, att såssom Cornetten Rodhe sorterar så för sin börde- som honom tildelte<br />

Cronohemman i Raijalax byamåhlet för 5½ Öres Skatt, som är större än börzrättzbondens Mårthen Thomassons<br />

andehl, som allenast för 2½ öres Skatt ligger. Cornetten hafwer begärt för all trätors wndanflycht delning på<br />

dheras Åkrar, som tilhopa äre 1050 stenger, hwaraff Corneten 724 och Mårthen 326 stenger tildelte äro.<br />

Corneten, som hafwer störste delen att praetendera, åthniuter hela Östre Åckren med des Åckerlindor och<br />

lägenheeter, som af nyo mäst opgiord är, Ringe dijken uthwunnen ifrån Koifwuniemi, sampt i Wästre Åckren til<br />

fullnadt bryst Åckren näst intil byen, nord om wägen in til Siön och derifrån til een stoor hwass steen, som ståår<br />

wedh Mårthens Engzlada, sedan dherifrån recta linea til wägen igen, som löper uth ifrån byyn. Hwad öfrigit är i<br />

wäster så Åcker som Åckerlindor med Salckien Kulma, undantagandes Ladentackan nijttu, hwilken så

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!