vanhaa orivettä koskevia tuomiokirjapoimintoja keskiajalta 1 8 7 0 ...

76
heredsfåugtens stad, Simon Mattsson Ruokola, Sig:d Andersson Kockila, Joseph Hindrichsson Kockila och
Thomas Thomasson Laasoila.
Thå haffwe wi således synt och ransakath och i sanningen funnith, at thesse råår ähre och skola wara theras räthe
åthskilnan, som ähr försth huffwedhråån Nuottha-Jerffwi wedh stranden, deer een bergsklippa ähr, och therifrån
råårätth till andreth huffwudråån them emellan Tuohiwahanlaaka, ther Pitkäjerffwi äghorna mötha. Än emellan
Pitkäjerfwi och Peilax ähre thesse råår och röör therres åthskilnan, begynnandes ifrån Tuohiwanlaaka, sedhan
rååräth ginasth till Peilachde Jåensu, ther eth gammalt qwarnhuus ännu står der, hwilka råår parterne beggia
sidhor bekende wara theres rättha åtskilnen och orrminnes häfdh. Dogh hwadh ders gamble engie sta thar
belangar, skola the ännu häreffter som hertill niutha, bruka och beholla, innanom hwars annars råår som
förbemält ähr. Widhars ähr ransakath om den twisth, som the Pajukanda boor haffa medh Peilax bonden. Så
aldhenstundh ath Peilaax ähr een afgärdha by, uthkommen ifrån Pajukanda by, och ähr medh säärskylth
råår afskylth, så medh skelom ath Peilax bonden skall haffwa macht frith ath tagha sigh till nytthå innanom
Pajukando råår timber, weltestockar, näfwer och basteflötth, dogh inth till atth swedhja, försälja eller
androm för leghor låffwa af för:ne pertselar. Ath härom såledhes synth ähr, thy underskriffwes jagh medh eghen
handh och signethe bekräffter. Actum ut supra.
D(aniel) Nillsson (m. P.)
Kihlakunnan katselmuskirja 19.10.1637
(Kts. Oriv. syyskär. 1742, VA Ylä-Satakunta KOa58 s. 192v)
- Anno 1637, d:n 19. Octobr, wore wi efter skrefne, på ena lag kallade Syn och ransakan som äre: Daniel Nilsson
Pelckoila, Johan Madsson Palo, Simon Madsson Ruokola, Sigfred Andersson Kockila, Joseph Hendersson
Kockila, Thomas Thomasson Lasoila, emellan Luoto och Pitkejerwi, och äro desse råår deras skilnan
Kusenraija, eller Låhde, som laglige domar utwijsa, och sedan der ifrån Råå rätt til Laupea Kallio, och Kahki
Lars blifwer innom Pitkejerwi sidan, med förr berörde råår och röör. Men aldenstund at wälb. Hustru Anna
til Luoto, icke comparerade, eller hennes fullmäcktige til Synen med sine skiäl, hafwer man förden skull saken
remitteradt, til Höga Öfwerhetens gunstige Bistånd, och befordring.
Än emellan Lydickälä, och Äijänen, äro desse råår, och deras åtskilnad, efter som Henrick Lydickälä, sielf
bekände och Gabriel Bärndssons förlikningz Bref förmäler:
Kårtejerfwentien Kallio, och sedan genast til Kårte jerfwen Salmen och de Lydickälä Boar hafwa til wällat
sig en äng, af Lars Kahki benämnd Kårtejerfven Lahden nitu, öfwer deras goda förlikning, honom
omförskrefne, h(w)ilcket äng de tilförenne såldt hafwa til Kahki Larses söners fader, och Hendrick Äijänen
efter (- -) domar förmäler.
Actum Anno Dil, Tempore et loco, ut supra. (- -) Nilsson.
- document af 19.10.1637 wid slutet af sådant innehåld:
Än emellan Lydickälä och Äjänen, äro thesse råår och theras åtskillnad, efter som Hendrick Lydickälä sielf
bekände, och Gabriel Bernssons förliknings bref förmäler 11. Kårtenjärfwen tien Kallio, och sedan genast till
Kårtenjärfwen sallmen; Och de Lydickälä boer hafwa tillwälladt sig en äng af Lars Kalki, benämd
Kårtenjärfwen Lahden nittu, öfwer theras goda förlikning honom om föreskrefne, hwilcken äng, the tilförene
såldt hafwe til Kahki Larsses söners fader, och Hendrich Äjänen, efter ----- domen förmäler; (Kts. Oriv.
syyskär. 1743, VA Ylä-Satakunta KOa60 s. 348)
Kangasalan talvikäräjät 13.3.1639
Kts. Kangasalan kesäkär. 1644, VA Ylä-Satakunta KOa4 s. 101v-
- Hustrun Margeta inladhe laglesarens Jacob Nielssons dombreff 13. martij 1639, deruthi mårgongåfwan ähr
stadfäst. Prousten Her Joseph, hwilken Her Pers talåman waret, intygadhe, att mårgongåfwan hade blifwit på
retten Hindersdagh uthfest at gifwas.
Sakkoluettelot 1639
VA 7196 s. 268v, mikrofilmi LT 229
Kangasalan ylim. käräjät 19-20.6.1639
- Fältes Erich Sighfridson i Oriwesi by saak till 6 (marker) for 2 blonader han Margreta Jorens dotter ib(ide)m
slagit hafuer.