vanhaa orivettä koskevia tuomiokirjapoimintoja keskiajalta 1 8 7 0 ...

492
Oriveden ja Kuoreveden syyskäräjät 29-31.10.1751
VA Ylä-Satakunta KOa69 s. 705-, mf JK 1687
s. 706 - Bonden Henrik Olofsson ifrån Sukila hade för lensman angifwit, at då bonden Johan Eliesson ifrån
Salo i somras brändt des swedieland, skall elden derigenom i skogen löskommit. Ingen skada, allenast barken på
små tallskog inwid swedia blifwit swedd.
s. 707 - Länsman Lind anklagade ogifta rusthållaresonen ifrån Hörtsänä och ogifta bondepigan Kirstin
Grelsdotter ifrån Onistaipale by under deres tienstetid på Hörtsänä rusthåll uppå en söndag öfwat kiötslig
beblandelse.
s. 708 - Enckiefru Majorskan Beata Christina Spåra androg, huruledes på Äijäis bördehemman af 1/3 dels
mantal, som Majorskan besitter, 29.8.1751 om morgonen genom wådeld i aska gått, utom någon lös egendom,
en ny stufwa med twänne camrar, en medelåldrig bagarestufwa, ett gammalt boningspörte, ett hemligit
hus, en förstuva, ett wisterhus och en sädesboda. Sedan majorskan låtit elda ugnen, något oos förmäkts i
bagarestufwan, fastän der ei den dagen eld warit än at mat åt legofolket kokats. Låtit kasta en såå watn på ugnen.
Elden löskommit ifrån ugnen i wäggen genom någon förborgad spricka.
s. 711 - Kronones Länsman Henric Lindh, som bor i tingshusen, androg, at stugutaket til tingshusen
nuförtiden skal wara läkande på flere ställen, spieldet i stufwan och den större cammaren samt fönstren uti
stufwan och den mindre cammaren söndrige, spislarne i stufwan och större cammaren förfallne, hwarutom
inga mullbänckar i rummen ei eller mellantak och spisell i den mindre cammaren inrättade blifwit. Lemnade
til sokneallmogens samrådan, hwad utwägar til desse husens botande må tagas. Samtelige närwarande
öfwerenskommo med länsmannen, at länsman låter bättra alla på tingshusen befinteliga bristfälligheter,
förklarandes allmogen sig willig at ersätta alt efter gärdatalet.
s. 712 Blef i anledning af landshöfdingens skrifwelse undersökt
1) å hwilka hemman giästgifwerierne beqwämligast så wid sommar- som winterwägarne i detta tingslag
må anläggas. Inhämtades, at Onistaipale bys 6 åboer, 5 krono och ett skattehemman, utom ett
trumslageboställe, härtils wid den ifrån Åbo til Österbottn löpande landswägen underhållit giästgifweriet,
sedan emottager Kautu giästgifwaregård i Ruowesi sokn. I anseende til den här emellan warande långa
wägen, har Ruowesi sokn tingsrätt funnit för godt, at giästgifweriet borde ifrån Kautu flyttas til Pohios by
där. Postbonden Simon Henriksson ifrån Onistaipale berättade, at han med stor swårighet de framfarne åren
ensammer efter förordnande måst öfwer Ruowesi malmen til Kautu 3½ mihl framföra alla ankomne
publique bref. Han undanbad sig således giästgifweriet eller postförningen, hwaremot Simons grannar ei hade
til at inwända. Sedan angafs Ponsa by i Kangasala sokn, 2 mihl ifrån Onistaipale by, men som the 3 therstädes
befintelige kronohemmans åboer äro påstbönder, så lärer thet intet kunna skie, hwarföre i theras ställen
Neulaniemi 2 hemman 1/8 mihl längre fram föreslås, theremot Raijalax giästgifweriet skulle afskaffas för
then långa wägen, som häremellan och Sårola giästgifwaregård wid Kangasala kyrkia är, nemligen 2½
mihl. Wid den så om sommaren som wintern til Längelmäki sokn i Tafwastehus län löpande landswägen
wore af nödan, at Mattila och Uotila kronohemman i Oriwesi by blefwe förordnade til giästgifware samt
några andra af de här, utom twänne boställen warande 5 hemman, at framföra bref och lysningar til Kuorewesi
kapell samt den delen af Längelmäki sokn, som hörer til Biörneborgs lähn. Och som ifrån denne by til
Längipohia giästgifwaregård af Tafwastehus lähn af Längelmäki sokn är tre mihl, så tyckes nödwändigheten
fordra, at mellan giästgifwaregård om sommaren i Eräslax by, 1 5/8 mihl, och winteren i Wiuhkola by, 1
1/4 mihl härifrån, kunde inrättas, och är det i Kawala by af Kuorewesi tilsatta giästgifweriet mindre nödigt,
så wida inga andra därstädes skola färdas än allenast krono betiente. Elies skall i Kuusjerfwi by af Kuorewesi
wid winterwägen ifrån Åbo til Sawolax wara giästgifwerigårdt, 1 1/4 nihl ifrån Längipohia by, til hwars
underhållande kronobefallningsmannen i orten anslagit hållskiutas ifrån Kuorewesi capellgiäld, som
giästgifwaren äfwen skall tarfwa, såwida han i anseende til til det under hans hemman lydande ringa höbohl, ei
skall kunna underhålla så många hästar, som wederbör.
2) Angående hållskiutsen til de öfrige giästgifwarnes understöd pröfwades, at inga hafwa af nöden någon
hållskiuts, efter här ei skola färdas många resande, och ifall flera hästar understundon behöfdes, tå kunde
grannarne efter wanligheten wara giästgifwarne behielpielige.
3) Här finnas inga utbyskatter än soldatefriheten.
Allmogen undandrog sig at upbygga giästgifwarehuus, enär allmogen har beswär med tingshus byggnaden.