vanhaa orivettä koskevia tuomiokirjapoimintoja keskiajalta 1 8 7 0 ...

508
s. 577v - Kronobonden Simon Jöransson Seppä ifrån Sywäjärfwi by hade de framfarne åhren låtit upgräfwa
en öpning eller så kallad styrdell, hwarmedelst han wil leda watnet ifrån Sywäjärfwi uti Längelmäki
träsk. Ansökt hos landshöfdingen om tilstånd at få fullfölja samma gräfning och dämma watnet, som ifrån
berörde träsk genom en bäck affaller. Landshöfdingens samtycke 18.7.1751 wid wilckor, at gräfningen och
watnets updämning ei skulle lända grannarnes ägor mehn. Landshöfdingeämbete i Helsingfors har dock
14.1.1752 fordrat ytterligare utredningar.
Tilstädes woro Sywäjärfwi bönderne och rusthållaren Johan Eliasson Tungeloises son Michel Michelsson.
Simon Seppä androg, at han redan för några år tilbaka begynt gräfwa en ny styrd ifrån Syfwäjerfwi träsk til
Sywälax inwik af Längelmä insiö samt derwid till befrämjande af watnets ledande genom den nya styrden
igenstoppat den bäck, hwarigenom watnet tilförene haft sitt utlopp ifrån Sywäjärfwi träsk i
Längelmäjärfwi, men sedan samma dämning sedermera öppnad och werkställigheten af den nya watuledningen
hindrad blifwit, ty anhöll Simon Seppä nu såsom förr at få dämma wattnet och fullfölja gräfningen, såwida
sålunda mycken ny äng skulle tillanda. De öfrige motsatte sig, emedan watnet stiger högt öfwer inwid deras
ängiar och dem skadar, samt Tungelois rusthålds gamla qwarn, som är inrättad uti ifrån Sywäjärfwi träsk
uti Längelmä siö fallande bäcken, i brist af watn aldeles stadnar. Förrättas syn.
s. 580 - Emellan majoren Nils Silfversvahn, som för detta besuttit Holma kronosäteris rusthåld, men numera
til des broder öfwerstelieutenanten Gustav Silfversvahn afstådt, kärande, emot innehafwaren af ett
kronohemman i Woitila capellanen Johan Utter samt bördebönderne Anders Danielsson och Kristopher
Andersson, är wid 1750 års winterting en åwärkans twist anhängig giord, som til syn utstäld blifwit.
Upwistes syne- och wärderingsprotokoll 16. och 18.6.1753:
- Lagläsarens Gabriel Berntssons häradsdom 18-19.5.1629: Råerne Ilkonkallio, Maunukkalan lepoisto,
Safvijervenoja och Safvijoensu.
- Anwijstes synemännerne först ett flatt hälleberg innom Ilkonijttu äng inwid stranden, utan någon
handawerkan, såsom det rätta Ilkonkallio.
- Maunuckalanlepoisto, en gammal boskapshwila wid roten af Maunuckavuori berg, hwarest twänne gamla
tallar stå.
- Safvijerfvenoja eller Safvijoensu, en åmynning inwid Safvijerfvi insiö.
- Hapajerfvenpyycki (Silfversvahns påstående).
- Safvivuorenpalta, en stor furu med skuror uti.
- Yrhijoenlepo, en boskapshwila och derpå en stor stenhög, möjligen ett underlag af en rija med ugn, uprättad
i fordna tider för swediewäxtens tröskande; en annan inwid Yröhjoki å belägen ängs fläck påstods af Woitila
boer wara det rätta Yrihjoen lepo.
- Lapinsaricko bredewid Lapinkorpi kärr, men Woitila boer påstod att ett annat sandnäs är det rätta
Lapinsaaricko råställe, hwarest upwistes en tall med skuror uti. Österom sandnäset löpande bäck kallas
Lapinoja.
- På twistemarcken befans en af capellanen Utters inhysinge Jörans samt förafskiedade soldaten Pål Frimodigs
och andra Woitila boers swedior.
- Yrihjoensu åmynning inwid siöstranden.
- Mellangärdesgård inwid stranden, där 1629 lagt femstenaröse, men numera icke finnes.
- Woitilanveräjä eller åkergrinden, femstenaröse finns numera icke.
- Hormistonkoskenruohisu. Twist huruwida råen bör räknas wid neder öpningen af en därstädes warande
gammal qwarndam, något mer på Holma sidan, eller i öfre öpningen af qwarndammen, något mer på Woitila
sidan. Skilnaden några alnar.
- Uti Hormistonnijttu äng åtskiljer rån Anders Danielssons i Woitila och Holma gårds andelar.
- Hapajärfvenluoto, ett skiär under watn i Hapajärvi träsk.
- Hapajerfvenpyycki, inwid siöstranden warande store och och jordfasta stenar.
- Safvijervenojansu.
- KolmiKoura, (Woitila boers påstående). Enligt Silfversvahn Kolmikoura rå är belägit emellan Holma och
Kockola, såsom häradsdomar 1645 och 1646 förmäla, sammaledes landtmätaren Daniel Ekmans charta 1741.
- Holma gårds torpare hafwa äfwen på denne stridige mark haft en swedia af 1 tunna 15 cappars rågwäxt,
hwartill afgått 10 lass wed, desutom hafwande därstädes huggit 55 lass wed til wälterstockar, såsom och
tilwerkat en swedia af 3 kappars råg utsäde, hwartill åtgått 20 las långwed. På synemännens wägnar Johan
Lilius.
Förliktes delvis om ersättningar för skador.