vanhaa orivettä koskevia tuomiokirjapoimintoja keskiajalta 1 8 7 0 ...

377
Huruwäl Lisbeta påstått, att hon ingen annan attest om sitt förhållande än then Salovius henne i Hälsätter
skrifwit haft, så är likwäl Nils Jönssons i Tuna berättelse till inhämpta, thet attesten
eij warit af samma stil, som Salovi insände förklaring, att hon i så måtto haft en falsk attest, hwilket jemwäl
therwid bestyrckes, at hon i thensamma kallas för hustru, men then attest Capellanen
utgifwit, kallar han Lisbeta til Piga, som han eij hel. annat wiste henne wara. Capellanen önskade, att hans attest
ännu kunde återfås, då theraf thes berättelse skulle skönjas wara san, samt at Lisbeta
uti slutet af Aug. Månad 1720 blifwit endtledigad ifrån Capellanens tienst, som han förebracht skedt
Michelsmässo tiden.
Capellanen hade 1719 3 wekor efter Pärsmässan flyt sig ifrån Biuråker til Hälsätter, hwarest han hoos
Erich Pärsson warit i qwarter till hösten 1720, då han flyttat till Tuna Kyrkioby.
Bland andre eftertänkel. omständigheter har Lisbeta anfört, i thet hon säger sig bryta på finska, hwarföre Lisbeta
förmenar Tingz Rätten i Jämbtland uptagit det, då hon kallat Capellanen Samuel för Salomon, men
Lisbetas förebringande kan eij hel. härstädes finna um, emedan Capellanen säger Lisbeta intet kunna
tala finska språket, efter hon skall wara född i Pädersöre Sochn uti Österbotn, hwarest talas intet finskt
språk utan allenast Swänska och i fall hon warit finsk, hade Lisbeta lättare kunnat seija Samuel än
Salomon, emedan finnarne thet samma eij kunna reent utnämna.
Emedan Capellanen Salovij hustru Christina Waneae blef inkallad och frågad, om hon til äfwentyrs bär några
misstanckar till thenne sin man uti thet angifne måhlet. Hustrun swarade, att hon aldrig under the åren, Lisbeta
tient them för Piga, förmärckt then ringaste wänskap el. misstänckel:t umgänge Mannen och Lisbeta emellan,
så kan hon eij hel. beskylla honom uti någon dehl utan håller honom aldeles oskyldig och frij ifrån Lisbetas
omgänge, beklagandes at hon härmedelst bracht hennes man uti elakt rychte, henne icke till ringa grämelse och
Hiertans sorg.
Ytterligare frågades Capellanen Salovius om han något mera hade till erindras, hwarpå han sig utleth, at som
Lisbeta Andersd:r med ringaste skiähl eij förmådt öfwertyga honom till något brått, utom hennes blåtta
berättelser, som äro intet sammanhängande, hon jemwäl beslagen med twetalan och lögn. Ty är Capellanens
trägna bön, att han, utan at widare blifwa för hennes skull beswärad, måtte rättwisligen befria ifrån Lisbetas
sanningzlösa påstående, och hon för sitt obewisliga tilmäle plichta. I synnerhet skulle Capellanen önska, att
Saken utom hans närwarelse på wederbörl. ort kunde afgiöras, emedan han, som är medellös, thesutom plåges
af en siuk Kropp, utan sin största ruin? och undergång, eij kan en sådan lång och kåstsam resa anställa,
förmenandes sig redan öfweflödigt sin oskuld ådagalagt så wäl här wid Tingz Rätten som uti sin för thetta
afgifne förklaring, å hwilken han sig ännu beropar.
Protocollet uplästes och widkändes, hwarpå beslötz, at föregående skall ifrån Protocollet extraheras och med
första högwälborne H:r Baron, General Major och Landzhöfdingen efter befallning tilsändas, som thetsamma til
sin behörige ort höggunstigast lärer öfwerskicka.
Oriveden syyskär. 9-10.1734 Holman rusthollissa
VA Ylä-Satakunta KOa47 s. 383, mf ES 1985
s. 383 - Rusthållaren Johan Hoffman ifrån Suomasema beswärade sig öfwer the Koifwuniemi åboer Jacob
Matsson och Michel Andersson, för thet the tid efter annan föröfwat ett skadeligt skogzhygge på Hoffmans
skog, som med Råer ifrån Koifwuniemi är afskild, thet Hoffman med Johan Olofssons Lagmans dom Bref af
10.1.1638 bewisar. Theruti förmäles bland annat, at då twist emellan Suomasema och Koifwuniemi boer om
råer warit, har wid en them emellan föregången syn Koupunkallio Rå för skilnad blifwit erkändt. Thesutan
skola Swaranderne giort skada medelst Löfbrått, Swidielands fällande, giärdzles och störs afförande, hwarmed
the hägnat sine uti Suomasema skog belägne Engar, flyttiat theras Enges Lador ifrån KärrEngarne på torrare
ställen, hwarmedelst händt, att the småningom kring Ladorne begynt rödia Eng af Suomasema marcken,
sammaledes drifwa årligen theras Boskap uti Suomasemas betesmarck. Begiärte syn för att wärdera skadan.
Swaranderne förmenade sig också medels syn bewisa, at the intet huggit öfwer Koupun Kallio rå.
(Katselmuksen tulos esitettävä seuraavilla käräjillä.)
s.384 - Å sin Swärmoders Enke Capellanskan Margreta Prytz wägnar kärde Capellanen wid Orriwesi
församling Samuel Salovius till Länsmannen Henrich Ruuth, at Länsman någon tid sedan tilwällat sig en
dehl af Otila Crono Hemmans i Orriwesi By, som Enke Capellanskan besitter, Engesteeg Käjä benämbd,
ungefär till ett Sommarlass höslag, sampt thetsamma allaredan innom sin egen Eng med giärdesgård omhägnat.
Förutan har Länsman rögt till Eng en liten skogztract på ena ändan af Käjä engesteeg. Emedan
Enkecapellanskan förmenar thet henne wara för när skedt, måtte Länsman påläggas afstå, hwad han således
intagit och Otila hemman af ålder tillydt.
Länsman förklarade sig, at han uti samfälte 10 års tid brukat sin Engzteeg, såsom Capellanskans legofolk
lemnat, sampt thet öfriga, som warit skogzlupit, småningom rögt, til thes Länsman omsider ungefär 5 år sedan