vanhaa orivettä koskevia tuomiokirjapoimintoja keskiajalta 1 8 7 0 ...

223
kan, som skriften dem emellan af sochneskrif:n Erich Humalainen 6.11.1990 uprättat wijdare utwijsar,
hwilcket nu confirmerades.
- Samptel. Pittkäjärfwi boor kärde till Thomas Michelsson i Peilax, för det Peilax hästar och swijn opätit dhe
Pitkäjärfwi bors swedh. Swaranderne påstodh, det där ingen gärdzlegårdh warit om swedhen. Därtill skall ock
Bengtilä boskap där warit. Öfwer alt detta skall nämbdem:n Henrich Jöransson i Wechalaxi, som är mågh i
Pitkäjärfwi, denne skadan wärderat. Inga ätioböter tillerkändes och hwar bör hägna sina egna swidier.
s. 478 - Dhe Pitkäjärfwi bor fälltes till böter, för det dhe intet betalt brandstudh till Joseph Thomasson i
Säynäjocki efter häradsdomen af 8-9.10.1691.
Ylä-Satakunnan ja Sääksmäen kihlakunnanoikeuksien katselmus ja tuomio 3.7.1693
VA Ylä-Satakunta KOa13, s. 702-, mikrofilmi ES 1968
s. 702 - 3.7.1693 blef efter häradzrätternes så af Öfre Satagunden som i Säxmäkie häradt 19.1. och 12.2.1692
afsagde interlocutorie domar af undertecknade synt och däruppå dömbt emellan bördzrättzbönderne Eskil
Jöranson i Kaupila och Jöran Thomason i Hapaniemi medh dheras interessenter i Hapaniemi, Järfwenpä och
Wijassjärfwi boer alle af Öfre Satagunda häradh i Åbo lähn å den ena och crono militiaebonden Johan
Samuelson i Touna af Säxmäkie häradh och Tafwastehuus lähn å den andra sijdan, angående råår och
bohlstada skilnadt sampt deröfwer giordt åwärckan, som dhe ömse klagat om.
Käranderne praetenderade att komma råårätt ifrån een steen hetandes Kettunkifwi O.S.O. ann till en
odisputerligh råå Siniwuoren Kårkea. Swaranden af Touna opwiste deremellan något litet i knää några och 20
fambnar ungefär en råå hetandes Wirtanrijen Kiukas, hwarifrån han wille till Siniwuoren Kårkea, medh
hwilcket streck han pröfwades blifwa berättigat till 1/4 dehl af den sweden, som Kaupila Eskil Jöranson och
Hapaniemi Jöran Thomason 1691 derunder tilwärckat och hwaraf han 9 t:or spanmål sig tilägnat.
2 boofaste bönder ifrån Hietalax Lars Eskelson och Simon Bertilson intygade, att dhe hört Lars Eskelsons sahl.
faderfader säija, det ber:de rååstreck skulle warit parternes rätta åtskilnadt. Oppå Touna bondens sijda till
bestyrkande af mellanråån Wirtanrijen Kiukas kom att ansees 1) att medelråån är icke mindre än Kettunkifwi en
wiss råå och tegeskilnadt emellan desse interesserade parter af Åbo lähn, till hwilckas ägor och tegeändar Touna
bondens af Tafwastehuus lähn marck och skogh sammanstöter; hwaraf af ber:de ställen äro och 2) för häradzråå
och sochenskilnadt af gammalt worden håldne, som och nu 3) - -, 5) densamma wara för en wiss sochne- och
häradzråå infördt uti landtmätarens Lars Schroderi 26.2.1666 utgifne - - attest, - - 7) medh twenne gamble mäns
intygan Jöran Jöranssons i Pajulax och Sigfredh Abrahamsons i Löytänä tillbödh att befästa sin rättigheet till
Wirtanrijen Kiukas.
Rätten erkände för skiäligt, det råerne Kettunkifwi, Wirtanrijen Kiukas och Siniwuoren Korkea skola
härefter som härintill förblifwa desse parters rätta ägo- och bolstada skilnadt efter 26 och 27 cap. i B.Balk.
Ang. åwerkan - - giorde derom en wänlig och godh förlijkning, så att - -.
Ruoveden syyskäräjät 18-19.9.1693, VA Ylä-Satak. KOa13, mf ES 1968
s 498 - Joseph Mattsson i Jämmingipohia opwijste underlagmans Jöran Jönssons doom af 7.7.1618 medh 3:ne
insegel angående råår emellan Jämmingipohia och Peckainen, begiärandes att samma bref förnyiadt blifwa
måtte.
För alle ärlige och - - bekännes wij efterskrefne Jöran Jönsson lagmans doom j wärie hafwande å edle och wälb.
Jesper Mattsons Kruus till Harfwiala och Jockis, riddares wägna, att Anno 1618 udj Januari månadt, då lagmans
ting höltz medh allmogen af Ruowesi sochn, då wore wij kallade på en lagligh syyn - - bleef ransakat, att desse
efterskrefne råår - - som är första råån, Hurstinjärfwi, tädan till Bergen lächde, sedan uth medh åån till Isoi mato,
Hariunpä moth Hafwunsilda, som ligger öfwer Bergen åån och tädan långz uth medh åån till Bergenjoensu,
sedan till waskinjoensuu i Jämmingipohia och så långz uth med åån till Sijkanefwa, halfparten wardera, där
hafwer Påfwel Keckoinen sex lass ängh och Påfwel i Jämmingipohia fyra lass ängh och där ifrån till Ojakråppi
moth Ruowesi och Orriwesi sochne råår. - -.