vanhaa orivettä koskevia tuomiokirjapoimintoja keskiajalta 1 8 7 0 ...

321
18. Hendrich Simonsson i Ungila 4 T:r spanmåhl
Till alt detta swarade desse här opnämbde Bönder, att oansedt Spanmålen A:o 1713 om Hösten af dem är
Seqwesterad, kortt före än Ryssarne Landet blefwo öfwermächtiga, för samma åhrs Ränta, hwilken spanmåhl af
Sahlig H:r öfwerstens uthskickade förwarades uti Bonden Thomas Thomasson Erolas i Orriwesi By wisthuus,
hwad på den tracten uthtogz, och det öfriga i Calldila Byen i Cuorewesi Cappelgiäld. Så hafwa doch Ryssarne
wid deras första ankombst, då Böndren flychtat till skogz, wisthuusdörarne opslagit och det mästa borttagit. Den
ringa dehl qwarblifwit, hafwa dee sökt förwara skogar och elliest, men jämpte Böndernes egen spanmåhl icke
desto mindre dem worden ifråntagen. Den alt tillbiuda (Böndren) Eedeligen bestyrkia. I synnerheet betygade
Thomas Thomasson Erola med 2:ne utsträckta Finger å Book lyfligen, att af dee 5 Tun:r ifrån honom blefwo
inlefwererade, han intet bekommit tillbaka mehra än een T:a med Korn beblandad Sädh, som Ryssarne honom
således angifwit, är i lika måtto borttagit. Thet oachtadt hafwa dee för samma åhr måst till dem swåra uthlagor
betahla, med hwilken deras förklaring Capit:n, hwad spanmålen angår, låfwade wara belåten. Hwad Boskapen
beträffar så togh Mattz Mattsson i Onnistaipale på des eedh, att Ryssarne borttagit det andra Nötet - -. Sophia
Pärsdotter Pulkila, att Ryssarne borttagit det andra Nötet - -. Thomas Thomasson Erola, att det andra Nötet hos
honom störtt. Maria Simonsdotter Kånti, att det swenska krigzfolket widh deras igenom tågande ifrån henne det
andra Nötet borttagit. Sophia Hendersdotter i Neulaniemi, att Biörn hoos henne slagit den andra Koen. Mattz
Mattsson ifrån Karpila, att Ryssarne slachtat den andra Koen. = = =
s. 401v (Päätös.)
s. 402v - Thomas Hendersson och hans Syster Maria Hendersdotter ifrån Mattila hemman i Äfwäjärfwi By
angifwa, att deras afledne Faders Faders yngre Broder Grels Grelsson allena besitter deras förfäders hemman,
hwarpå dee förmena wara uthrymme för 2:ne åboer, och begiärte hälften däraf för systren Maria, som tänker
byggia ächtenskap med en behållen Karl Johan Jacobsson ifrån Längellmäki Sochn. (Grels vastusti viitaten
oikeuden pöytäkirjaan 7.7.1706.)
s. 403 - Jöran Eskelsson ifrån Oinasniemi föredrog, att Erich Mattsson och Mårten Sigfredsson i Lasola, som
innehafwa Kaipolax äng, straxt under Oinasniemi åkergärdzlegården belägen, willia utwidga samma äng till ett
Sommar Lass hööslag öfwer den wid stranden belägne SteenRåen, hwaröfwer han begiärte ändring. Desse
Lasola Boer wille i förstonne inwända, att det twistige ängstycket deras hemman af ålder tillhördt. Men sedan
Käranden dem förestälte, huruledes wattnet i desse senare åhren utfallit och ängstycket såmedelst oplandat,
kunde eij heller dee neka därtill.
s. 403v - Bonden Jöran Jonasson ifrån Orriwesi by anhölte, att få sig till skatte inlösa Cronohemmanet Konti,
som åbos af änkian Maria Simons dotter. Maria sade att hon med sine Barn intet förmå det inlösa, oansedt dee
så länge Ryssarne öfwer Landet woro rådande och elliest i desse framfarne Frigdetider derföre stort beswär
utstådt och utlagorne richtigt betalt, begiärandes det hon wed besittningen däraf kunde blifwa maintinerad.
Företogz en af Jöran Jonasson ingifne specification öfwer huusen. Hemmanet består af ½ Mantt. och 2 öres skatt
sampt fölliande huus: 1 nytt Boningz Pörtte, 1 Dito nytt i åhr upsatt utan Taak och gålf, 1 Badstuga ännu
brukeligit, 1 Boda med Källare under, 1 ännu brukel. Stegerhuus, 2 Nya Fäähuus, 1 dito gammalt, 1 ny
foderlada, 2 Rijor, en gaml. men ännu brukel. Boda och 1 dito mindre, åkern af sand och leer till 3 Tun:rs åhrl:t
utsäde med dugel. giärdzlegårdar omkring, skogh till timber och Näfwerflöth på egna ägor sampt Kaske,
Brännewed, giärdzle och Humblegård till nödtorften, samfält qwarn med grannarne i Byen, 12 stycken ängiar
med deres Lador tillsammans af 18 Lass hööslag, medelmåttigt mulbete. (Talo arvioitiin 60 hopeatalariksi eli
180 kuparitalariksi, jonka verran Jöran Jonasson tarjosi. Maaherra käsittelee lunastusasian.)
s. 404 - - Tyrfwisboer alla från Tyrfwis Sochn hade opbygt Orriwesi och Cuorewesi inwånares andehl af
Wammaskåski Allmänna Landzwägz Broen, som widh det Finska Krigzfolketz tågande ifrån Landet 1713
blef opbränd, och alt sedermera stådt obebygd - -. Anhöllo om ersättning för kostnader.
s. 404v - Johan Samuelsson ifrån Orriwesi By fordrade des swärmoders framledne Walborg Michelsdotters
arf efter hennes föräldrar Michell Johansson och hustru Maisa, hwilka såwähl som Walborg A:o 1697
afsomnat, utaf bemälte Johans hustrus syskoneBarn Johan Thomasson ifrån Päilax, som han förebär besittia
den lösa ägendomen och siälfwa hemmanet. Doch emädan hemmanet warit aldeles boslitit, enär han (Johan)
detsamma åhr 1697 uti då påstående dyra tider tillträdde och Johan med stoort beswär sökt oprätta, förutan at
han så länge Ryssarne öfwer Landet woro rådande, är worden plundrad, warandes siälfwa hemmanet Crono, eij
heller på detta arf uti så långliga tider tillförrne något åtahl skedt. Altfördy pröfwar Rätten skiähligt till befria
Johan Thomasson, som kommit till ett slitit Boo, ifrån Johan Samuelssons klander i detta måhl (Cap 15 Erfda B
L S).