vanhaa orivettä koskevia tuomiokirjapoimintoja keskiajalta 1 8 7 0 ...

189
Oriveden kesä- ja syyskäräjät 23-25.9.1685 uti Oriwesi by
VA Ylä-Satakunta KOa8 s. 1829-, mf ES 1965 (TMA Ikalis 2, s 582-)
s 1829 - Simon Jörensson i Lydikylä fader Jören Andersson ---.
s 1830 - Karin Jacobsdotter i Koppola skall restituera till sin swermoder Karin Jörensdotter i Ackola 1
sölfwerskeed, teehnflaska om 1 kanna, 1 messings liuusstaka.
- Dhe Pitkejerfwi boar Mårten Nattuka, Simon Jörenson, Jören Bertilsson Hoifwo och Olof Mårtenson skola
lijkmätigt häredsdom af 21.10.1672 och förlijkning betala till Johan Josepsson Peckainen, Johan Hindrichsson i
Jemminge och Josep Hyriläinen i Ruowesi 4 t:r spm:ll emoot det land, (som) dhe förderfwat genom
swediehuggande för be:te Ruowesi boar på Uckonpäiväkundamaa.
(Turun MA Ikaalinen 2, s. 587v
- Lijkmätigdht Häradts domen aff dhen 21 octobris 1672 sampt Parternes frijwillige ingångne förlijkningh för
Rätten dömdhes dhe Pitkeierffwi boer Mårthen Nattuka, Simon Jöranson, Jöran Bertillson Hoiffwo och Oloff
Mårthenson, att betahla till Johan Josephson Peckarinen, Johan Hindrichson i Jemminge By och Joseph
Hyrckinen i Ruowesi emot dhet landh dhe förderfwat genom Swediehuggandhe för bem:te Ruowesi boar på
ukonpeiwekunda maa, 4 T:r spannmåhl.)
- Simon Jöranson i Pajukando, hwilken will echta Anna Michelsdotter ibm., sade sig icke willia igenom detta
sitt giftersmååhl sielf eller igenom denne sin tillkommande hustru wara sin son Eskils Simonsson eller dess
hustru, barn och åkommande till hinders uti Pajukandos hemmanets besittiande allenast han för något land,
hwaraf han någonlunda på sine gl:e dagar sig uppehålla kan. Förlijkning.
s. 1831 (sulkeissa konseptipöytäkirjan kirjoitusasu TMA:ssa, jos eroa)
- Öfwerstinnans frun Anna Helena von Gerdtens befall:n Johan Asmundsson med samptelige dhe Pitkenjerfwi
boar tilltalte Jöran Eskillson Hörtänen om några swidior på deres utmarksteeg Nujansarka (nuhiansarka)
och den tracten, som dhe kalla Ylennusarka (yllennuhie sarka).
Jören Hörtinen påstodh sigh hafwa huggit samme swedie på sin kiöpte af Matts Mattsson i Jockiois och
Cangasala sochn utiord Enoierfwenmaa (Enoierfwen ma), som lijkmätigt lagligen confirmerade kiöpebrefwet
af häradsdommaren Anders Michelsson 8-9.3.1653 ähr omgrijpit med rååerne: Miekajoensuu
(Miekaioensu), Suonhonga, Lautajoensuu (Lautaioensu), Mieroncallio, Ollijerfwensaari (Olliierffwen
sahri) och Rökäsjoensuu (Rökäsioensu), af hwilka råår han wille förwända Miekanjoensuu (Miekanioensu)
och kallade den Säxierfwenpaju (Säxierfwen paiu) och derigenom will icke på det stället hafwa
Miekanjoensuu utan lengre upp inn opå Pitkäjerfwi boors teeg emellan stora och mindre Miekajärfwi
(Miekaierffwi) och derifrån till Suohonga (Suonhonga), den Pitkäjerfwi boar säija wara af Hörtzenen
förderfwat, sedan till Lautaionsu (Lautaioensu), hwilke rååstreck han icke omtalt 8.9.1683, när herom
ransakades uti rätten, utan då sagdt sig huggit innom Miekaniemi, Lautaierfwenpää och Petäjänniemi
(Peteienniemi) råår.
22.9.1685 hade häradshöf:n med lensm:n Clas Hansson, sochneskrif:n Erich Humeleinen, nembdem:n - - upgådt
råerne emellan desse strijdige parters teegar: Enojerfwensarka (Enoierffwen sarka) och
Nujajerfwenylensarka (Nuhiaierffwen yllen sarka) i chrono befall:s Johan Spoofs samt parternas närwahro.
Afsades det Miekanjoensuu (MiekanJoensu), som löper utur nedra Miekanierfwi in uti Säxierfwi
(Säxierffwi) där wijdebuskarne ståå och af Pitkänjerfwi-boar kallas Miekanpaju (Miekanpaiu), ähr rätta
änderåån, som skillier Nujansarka (Nuhiansarka) ifrån Enojerfwensarka (Enoierffwen sarka) och ifrån
Miekanjoensuu råårätt till Lautajoensuu (Lautaioensu). Hörtänen fältes till 40 d:r sölf.m. böter för
swediehuggande. Swarandena skola niuta be:te land nu som af ålder som sin rätta och uhrminnes egendom
innom mehrbe:te, efter häradsdomarens Anders Michelssons doomb af 8.3.1653 confirmerade råår.
s1833 - Kyrckioherden H:r Daniel Reuter opwijste det sluut i senasteher i sochnen hållit biskopting
utgijfwit är, at ryttaren Jacob Jacobsson från Jerfwenpä icke skall fåå ächta sin swägerska Maria Simonsdotter,
den han tilförene besåfwit hafwer. Parterna bekände, det dhe icke hade haft sammanlagh med hwarandra, sedan
hon det barnet födde, för hwilket hon bleef lagförder 22.6.1682. Begge desse sade sig willia ächta hwarandra och
derom willia sökia högre handh, och der dhe intet fingo echte hwarandra, att dhe då kunde för böterna blijfwa
förskonte, emädan deras förseende och lagförening ähr skiedt den tijden konung blef genom Guds behag med
ehn ung arfprintz welsignat.
(TMA Ikalis 2 s 587v: (yliviivattuna) Ryttaren Jacob Jacobsson i Jerwenpä och dess hustrus systerdotter
Maria Simonsdotter uti Oriwesi sochn för att gifta sig med hvarandra.)