vanhaa orivettä koskevia tuomiokirjapoimintoja keskiajalta 1 8 7 0 ...

913
Kaipalax eller Kurjenmieka, därifrån öfwer sjön til Heinäsari, så med wattudraget til Putankåski och så
widare utmed ån til Sawijoensilda.
Silfwerswahn tryggade sig wid den förlikning, som (s 2051) 26.12.1649 blifwit ingången och medelst dom af
23.9.1650 faststäld emellan dåwarande ägaren af Holmagård ryttmest:n Erik Stjerncors och Pitkäjärwi boerne
om råer deras ägor emellan, samt häradsrättens 6-7.10.1671 utslag, hwarigenom en del af Pitkäjärwi bys åboer
blifwit til böter fälde för det de emot samme förliknings- och domsinnehåll swedjat å Kaipalahdenma
Holmagård tilhörige jordstycke. Silfwerswahn påstod i anledning däraf, at Oinasniemi, som enligt Johan
Mårtensson Oinasniemis och Pitkäjärwiboernes medgifwande wid 1767 års höste- och 1768 års winterting
blifwit sedermera anlagt å Pitkäjärwi mark, med dess ägor icke måtte komma öfwer råledningen ifrån
Savijoensilda til Kurjenmieka eller Kaipanlax, tädan til Pahajärwenpyki och därifrån til
Salmenkiwenlaaka.
Lars Josefsson Äijäis (i jordeböckerne Torittu Äijäis) åberopade i synnerhet den förening, som 6.9.1746 blifwit
ingången emellan dåwarande innehafw:n af Äijäis majoren Watzon och Pitkäjärwi byamännerne.
(s 2054) Hördes wittnen:
1) Wallherden Mats Simonsson fr. Kockola berättade, at han hört numera afl. majorskan Watzon, som tilförene
innehaft Äijäis h:n, säga, det råen emellan Holma och Äijäis skulle gå ifrån Nickarin eller Klauxenkallio til
Luiponvuori och därifrån til Ristikiwi och Roikuanpyki. Wet icke, hwarest Luiponwuori, Ristikiwi och
Roikuanpyki råer äro belägne.
2) Gamla b:n Thomas Johansson fr. Hawisto intygade, at för något mer än 2 år sedan afl. 80 år gamla inh:n
Johan Samuelsson fr. Hawisto, som tilförene warit torpare under Holma gård, för witnet omtalt, det råen emellan
Holma och Oinasniemi skulle gå ifrån Sawijoensilda til Wärasunlähti, Ristikiwi och Roikuanpyki, om
hwilkas läge, utom Sawijoensilda, witnet icke har besked.
3) G:la b:n fr. Lasola Petter Thomasson, 63 år g:l, berättade, at ingen annan än åboen på Äijäis h:n nyttjat
Sonninma emellan Kaipalax och Koukujärwenpyki belägne mark.
Wallherden Johan Andersson fr. Pehula påminte, at den skogsudde, som är på Oinasniemi sidan om Wähäpylsy
äng, blifwit (s 2055) under witnets tjenstetid såsom drängfogde på Holma gård någon tid nyttjad til hwila för
Oinasniemi boskapen, til dess framl. majoren Silfwerswahn låtit fatta densamma inom en hägnad med ängen.
Silfwerswahn uptedde häradsrättens dom af 16-17.2.1659, som tydeligen utstakar, det Äijäis med sine ägor icke
bör komma öfwer Kårdejärwenkallio, Kurjenhuhta och Klauxenkallio (n:o 24), som fått sit namn efter den
inwid belägne Klauxenma mark, och icke det af Äijäis för Klauxenkallio upgifne ställe, som på
sextonhundrade talet en gång icke existerat, utan då legat minst en aln under wattnet och nu utaf den inwid
belägne ängen kallas Kartunperä eller Snikarinkallio. Råsträckningen skulle sluta sig med
Salmenkiwenlaaka, hwilken blifwit 1779 af ägodelningsrätten därstädes faststäld.
(s 2056) Silfwerswahn påstod, at (Salmenkiwenlaaka rå) bör finnas på det å chartan teknade stället n:o 31
emellan n:o 22 och 23 samt bestred Äijäis påstående idet, at hälften af dess bohlåker skulle falla på Holma sidan,
ifall råen på sätt majoren yrkat skulle gå ifrån Kurjenmieka eller Kaipalax til Pahajärvenpyki och därifrån
til Salmenkiwenlaaka.
(s 2056v) Beslut: Emedan läget af Salmenkiwenlaaka af Silfwerswahn yrkade rå blifwit satt i fråga af Lars
Äijäis och perterne warit stridige om och huruwida någon del af Äijäis bohlåker skulle falla på Holma gårds
sidan, ty pröfwar häradssynerätten at medelst syn å sjelfwa marken blifwa underrättad.
Synerätten fogade sig til det så kallade Äijäisten salmi, et smalt sund, hwarinwid majoren förmente det af
honom upgifne Salmenkiwenlaaka böra igenfinnas. Men som majoren hwarken kunde upwisa af honom yrkade
Salmenkiwenlaaka eller det ställe, som af ägodelningsrätten såsom rå emellan nästberörde? by å ena samt Äijäis
och Holma å andra sidan blifwit faststäldt, så anhöll majoren om anstånd til i morgon på det han måtte
efterskicka landtmätaren Lilius, som upgått råerne omkring Holma gård.
Lilius war förhindrad, hwarföre målet upsköts.
Kangasalan ja Messukylän syyskäräjät 15-.10.1787
VA Ylä.Satak. yl. KOa2, mf JK 2352
s 1380v # 68 - B.enckan Lisa Johansd:r fr. Ruokonen emot dess son b:n Erik Eriksson Ruokonen ingifwandes
en skrift:
Med blödande hierta och tårefulla ögon måste jag beklaga det bittra öde - - min äldste son Erik - - förorsakat
mig oräkneliga sömnlösa nätter i barndomen - - skulle försörja mig i ålderdomen - - igenom swält har welat
drifwa min bittra sorg til des största höigd - - låtit Sarckila boställs landbodrengen Mats (Henriksson) tillwälla
sig 2 delar af Ruokois h:n och behållit endast 1/3 för sig - - och min son Thomas, utan hemman, åstadkommit, at
jag hitintil ei hungrat til döds - - at Erik pålägges - -. Sonen Anders Eriksson. Nämndem:n Krister Kristersson
Hallila fr. Heponiemi är moderbroder och nämndem:n Henrik Henriksson Putero fr. Hertuala broder til Mats
Henriksson. Twisten ang. Mats Henrikssons äganderätt till 2/3 är anhängig hos lagmansrätten.Upsköts.