vanhaa orivettä koskevia tuomiokirjapoimintoja keskiajalta 1 8 7 0 ...

233
häradsdomarne af 3.7.1667 och 8.9.1689 hafwa bygningsmän nutit af hwart hemman 5 cap:r spm:ll och 12
öre penningar samt något maath. Allmogen wille sig icke mehra dertill förstå, hwarföre saken hemstäldes
landshöfd:n.
s 287v - Fordom pastoris sahl. mag. Josephi Lauraej änckia Maria Arendsbeckia inlade en specification
på åtsk:e af sochnemännerne, hwilcka till henne äro skyldige för 1695 åhrs påskepenningar. - - skall uthmäta.
- Länsm:n Hendrich Ollenqvist skall medh nämdem:ne - - dela och jencka åkern emellan Johan Bertilson i
Kopsama och Eskel Månson ibm, så att hwar får sin fyllnad efter öre och ortugh.
- Befans, det hustrun Malin Eskelsdotter ifrån Onnistaipale hade ingen rätt att fordra af sin broder Jöran
Eskelson ibm ett wisthuus.
s 288 - Thomas Hendrichson i Säynäjoki haar kallat Jacob Hendrichson i Napila för en katt- och
hästflåare. - - gästgifwaren Anders Mattson Karpi.
s 288v - 1 gången opböds Joseph Thomason Philpulas bördehemman i Säynäjocki för 21 d:r 30 öre 18
(killingar?) smt.
- Fordom pastoris sahl. mag:r Josephi Lauraej änkia hustru Maria Arentzbeckia, som rustar för ett
cronohemman Cawala i Säynäjocki by, berättade, att därifrån i förriga tider sombliga ängiar blifwit förbytte
till bördehemmanet i Yllekylä, det gästgif:n Anders Mattson Karpi nu åboor, och en dehl hafwa dhe siälfwa
sigh tillägnat, warandes Kåckapå ängh bytt emot Capalo, men Randa och Hapaloilo ängiar säger hon
Anders opröigt sig till nytta.
Cronones befall:n Niels Weckman fordrade, det Cawala gambla ägor måtte läggias till sin förra bohlstadh.
Befall:n berättade, att den tiden Cawala hemman legat i skattwrak ähr ägorne af dhe besuttne hemmanen
intagne. Weckman bewisade medh cornetens Markus Rodhes attest af 15.6.1695, (att) åboens på Cawala
Knuts son Joseph Cnutsson befrijat sig med Anders Carpis syster, då dhe Yllekylä boor transporterat
åkerhäggnaden längre söderuth på sin sida af samfält bröstmarck och giort åker wedh Randa ängh, hwarföre
Cnuts antecessor Sigfredh giordt insprååk, att samma nyhägnad efter skatten grannarne emellan stångfällas
skulle, emädan så godh jordmon widh byen eij finnas kan. Men sedan Joseph kom medh Karpi uti swågerlag,
är medh skiftet till datum ophört.
Af denne rättens opskofsdoom af 20.9.1694 befans, det en inhyses qwinna Maria Erichsdotter Randanittu
bärgat, in till des Anders där begynt rödia och bärga.
Erich Anderson ifrån Napila, om sine 60 åhr, bekände, att (sedan) den gl:a åboen, som bodt på Cawala
hemman, blifwit dödh, hafwer een Lisa slagit Randa ängh och efter Lisas döödh har Carpi hemmanets
possessorer den sig tillägnat och giort däromkring åker.
Joseph Philipson i Wechkalax hade hört berättas, att Randa äng tillhört Cawala, men om Hapaloilo wisste han
intet.
Carpi bekände sielf sig hafwa hört säijas ½ delen af Hapaloilo tillkomma Cawala och den andra hälften sitt
hemman.
Kåckapä äng dömdes till Cawala, som det af forna tider warit, och Capalo till Carpis hemman igen. Randa blef
under Cawala lagder, men nyrödningen bör Anders sigh tillgodo nyttia och Jöran Eskelson i Kockila och
Hendrich Erson i Napila skola den gambla ängen utskillia ifrån nyrödslan. Hapaloilo skall och besees, förrän
endteligt sluth därom falla skall. Saken om åckertäppornas dehlning opsköts. (Paikannimet TMA:ssa:
Yllikylä, Kåckapää, Capala, Randa, Hapaloilo, Capula, Ylikylä, Randa nitu, Randa engh, Hapaloilo,
Kåckapää, Capåla, Randa, Hapaloilo)
s 290v - Cronobefall:n ifrån Öfre Säxmäkie häradh och Tafwastehuus lähn Elias Backman berättade baron
och landshöf:n Carl Bonde tillskrifwit baron och landshöf:n Lorentz Creutz om een broo, som öfwer Hafwisto
fors ånyio oprättas skulle för reesande, som anlända ifrån Öfre Säxmäkie härade och Längelmäki sochn,
emädan wägen ligger å begge sidor om forsen, sochnarna emellan, och höst och wåhr, när den reesande
skall öfwerfara, skeer det med största lifsfara, hwarföre och många omkombne äro, williandes för sitt
anförtrodde härade bem:te sochns inbyggiare hälften af broen förfärdiga, allenast dhe Orriwesi sochns boor den
andra hälften opbyggia, hwilken för dhe reesande den andra elacka och långa wägen afstäcker.
Orriwesi sochnen påtog sigh ½ broen at opbyggia, om dhe Lengelmäcki boor den andra hälften giöra.
Befans den gambla wägen genom Wechkalax wara mycket beswärlig. Saken hemställdes landshöf:n.