vanhaa orivettä koskevia tuomiokirjapoimintoja keskiajalta 1 8 7 0 ...

675
s. 581v # 51 - Fendricken Adolph Magnus Camberg emot dess landbo Johan Ericksson Siukola ifrån
Orihwesi by ang. räntan. Förliktes.
s. 582 # 52 - Camberg emot dess landbo Siukola ang. en kryddtäppas förstörande.
s. 582 # 53 - Upskutne saken emellan handtlangaren Elias Menholm emot fiskaren Mårten Jöransson ifrån
Holma ang. 15 daler.
s. 583 # 54 - Upskutne saken angående at fendricken Pfaler angifwit prosten Anders Salowius för flere i
dryckesmode angifne embetesfehl. Pfaler lemnat sin talan, men landsfiscalen Swahnstrup fördt talan å ämbetes
wägnar. Consistorii fullmägtigen kyrckoherden Edner berättade, at han i går wid ankomsten till prästegården
funnit prosten Salowius frisk hemma, men sedan han warit resande till tingstaden och till prästegården
återkommit, har han siuknat samt i dag funnits swullen om halsen och sängliggande förmodligen deraf, at
prostens plåga af gicht blifwit ökt genom förkyllning. Twenne nämndeman skickades genast till Prästegården för
at kontrollera prostens hälsotillstånd.
s. 584v # 55 - Fortsättning til 54 #. Nämdemännerne Henrick Wessari och Jöran Yrjälä berättade, at de å
Prästegården sedt prosten Salowius afklädd sängliggande och at han haft nog swagt samt oredigt målföre,
äfwensom prosten warit finger högt swullen wid hakan om halsen. Altså prosten nu så siuk, at han icke nu kan
till swars inställas. Hålles urtima tinget 17.8.1768.
Oriveden välikäräjät 17.8.1768 uti tingshusen ang. brottmål
VA Ylä-Satakunta KOa95 s. 587, mf JK 1713
Upskutne saken ang. prosten Salowii förseelser i embetet.
Tilstädes prosten Salowius, landfiskalen Suahnstrup och consistorii fullmägtigen Edner, men fendricken Pfaler
meddelat sig wara af en swår siukdom beswärad och sängliggande på Ruowesi sokns Prästegård. Edner androg,
at som de emot Salowius skedde angifwelser äro swårare än han sig förestält och igenom hwilcka ståndet
(ståndets anseende och heder) lida skulle, om prosten sig ifrån den icke frigiör samt Pfaler, derest han sine
tilwitelser ei bewisa kan, icke bör undgå lagenlig plikt. Upsköts.
Kihlakunnankatselmus Holman ja
Voitilan välisillä rajoilla, Orivesi 19-23.8.1768
VA Ylä-Satakunta KOa95 s. 591
19-23.8.1768 blef häradssyn hållen i twisten angående råer och bohlstada skiäl emellan innehafwaren af Holma
skatterusthåll och Woitila by.
Framledne majoren Nils Silfwerswahn, som innehaft Holma säteries rusthåll, har wid 1750 års winterting
börjat twista med numera afledne sacellan Johan Utter, som åbodt Sarfwela kronoh:n i Woitila och
skattebönderne - - om åwerkan uppå Holma gårds ägor innom Hapajärven luoto och Hormiston Kosken
ruhisu, hwilken twist wid 1752 års hösteting blifwit af sedermera innehafwaren Gustaf Silfwerswahn bilagd at
synas.
(s. 592) Sedan synerättens ledamöter å Holma gård sammanträdt infunno sig parterne käranden capitain
Silfweswahn samt swaranderne - - hwarwid kronolänsman Carl Krook sig instälte som kronofullmägtig.
(s. 592v) Upwistes syne- och wärderingsskrift 16. och 18.6.1753, hwaraf inhemtades, at käranden påstådt, det
rån emellan Holma och Woitila är Ilkoncallio, Maunucalan Lepoistö, Hapajärvenpyki, Hapajärven Luoto,
Hormiston Kosken ruhisu, Woitilan veräjä och ett fem stena rör wid Nihua siö såsom bröstmarksråer samt
skilnader emellan dess och Woitila bys i norr tilstötande utmarck eller skogsstycke Savijervenoja eller
Savijoensu, derifrån till Savivuoren palta, sedan till Yrhijoen Lepo, Lapin saricko och Yrhijoensu. Af
desse råer hafwa Woitila byamän bestridit läget af Ilkoncallio, Hapajerven pyki, Hapajerven Luoto (s. 593)
och Hormiston Kosken ruhisu å bröstmarcken samt Yrhijoen Lepo och Lapinsaricko emot Holma gårds
utmarck.
Uppteddes Jacob Johan Gadds år 1766 författade charta och beskrifning.
Silfversvahn har påståt, at råpunckten i Hormiston Kosken ruhisu lit. P å chartan borde wara öfra öpningen af
qwarnrännan, men Woitila boer nedre öpningen deraf. För råen Hapajerven Luoto har Silfversvahn upwist