vanhaa orivettä koskevia tuomiokirjapoimintoja keskiajalta 1 8 7 0 ...

558
s. 2106 # 128 - Saken emellan bonden Simon Johansson ifrån Hirfwijerfwi och bonden Jöran Eriksson ifrån
Sahrajerfwi angående et tårpställe upsköts.
s. 2107 # 129 - Å bonden Jöran Gabrielssons ifrån Pitkäjerfwi anhållan förrättas syn däröfwer, at des granne
bonden Mats Thomasson intagit endel af kärandens Didric utåker.
s. 2109 # 130 - Bonden Matts Grelsson ifrån Hafwisto emot på andra hälften af hemmanet Johan Johansson
angående någon del af årswäxten.
s. 2110 # 131 - Bonden Johan Johansson ifrån Hafwisto emot Matts Grelsson angående huus- och
åkerdelning. Upsköts.
s. 2111 # 132 - Bonden Mats Jöransson ifrån Kuusjerfwi emjot soldaten Johan Granath ifrån Kerte angående
drängestädsel.
s. 2112 # 133 - Innehafwaren af Prästegård probsten Anders Salovius emot bönderne Henrik Thomasson
Erola samt Johan Simonsson Eskola ifrån Wehkalax angående det swaranderne bärgat hö ifrån den af gammalt
under Prästegården lydande Wenesjoki åå samt genom lijnsänckningen förderfwat Prästegårdens i åån ägande
miärd- och katseställen.
Wid synen 14.5.1759 upwiste Salovius på Wehkalax sidan om Wenehjoki broen gammal skyrdel, hwarest
watnet skulle uti äldre tider haft des utlopp, hwilket tycks sannolikt wara. I anseende därtil uti den gamla åån,
som efter utrönande genom mätning finnes wara allenast en aln höger än som det nu befinteligen watnet på
öfra sidan i åån, ännu kännes tekn å stenarne efter watuloppet, är ei eller mera än allenast 60 alnar längden,
som förwägrar at watnet icke nu därstädes framflyter, och har Wärkoniemi ängsstycke, et winter lass årligit
höslag, då när watnet framflutit genom besagde gamla skyrdel altsammans legat under watnet. Wehkalax boer
hafwa haft deras linsänkning uti Wenehjoki åå nära bredewid probstens katsewärk. Kännes ännu klarligen
spår efter den wäg, som Wehkalax boer brukat öfwer Prästegårdens äng, då de framsläpat deras lin til sänkning
uti åån, såsom ock de ställen, hwarifrån Wehkalax boer bärgat röö och fräckn, nu befinnes altsammans ligga
under watnet.
Probsten androg, at Wenehjoki i numera förtårkade åå skal wara Prästegårdens urgamla tilhörighet och hafwa
inhysingarne uti Wehkalax by med probstens företrädares och hans egit tilstånd därwid bygt lador och bärgat hö
intil des Probsten erhållit tilstånd at å Prästegårdens ägor anlägga tårpare. Upsköts.
s. 2124 # 134 - Wid 1758 årets hösteting har coministern wid Eräjärfwi capell Henric Sundström sökt af
bonden Thomas Jacobsson Kaupila sökt tilwinna ½ Mattila kronohemman. Upwistes husesynsinstruction
23.8.1757. Sundström företedde en (detailrik) förteckning angående de utgifter och arbete han giort för ½
Mattila hemmanet.
(S. 2135) - - ligga i linda utmagrade jemte en Köyckö utåker, Kurunittu äng lämnats af Thomas under fäfot
och muhlbete. Luchtannitu en ny lada och blef af Thomas oslagen. Thomas har til capellets klockare Anders
Torrwall lemnadt Sulkulax öfreladas äng och Sinijerfwi äng för sig att inbärga.
(s. 2144) att Thomas afstått besittningen af ½ Mattila hemman til capellanen Sundström emot thet Thomas skulle
til enskilt nyttiande få behålla Perhonpeldo åker och Kotonitu äng. Thomas hade någon tid sedan om
winteren lupit med bara fötterne uppå isen samt en annan gång uti dess hemwist sjungit en af skeds psalm
och sedan han tagit påsan på ryggen, begifwit sig hemifrån bort, utan at han haft något ärende.
Husesynen blef gillad. Saken återställes landsfiscalen.
s. 2148 # 135 - Innehafwarne af Jussila skattehemman i Kaupila by nämndemannen Matts Johansson och
bonden Simon Elieson emot skattebonden Erik Simonsson Rånga ifrån Jerfwenpä angående äganderätten til
Sinivuorennittu äng. Wid synen 6.11.1759 upwiste nämndemannen Matts Jussila en bonden Erik Strånga
tilhörig Järfwenpä äng lit. A och därbredewid en Jussila hemman tilhörig Lähmeoja äng lit. B, et litet stycke
därifrån äfwen Jussila hemman tilhörig Kassos lato äng lit. C samt sedan af Jussila hemman nyttiad Kifwikuru
lit. D och därbredewid en lägd, som sträcker sig til den uti twist warande Runsaskuru ängen lit. E, som af
Jussila hemman oqwalt bergats, sidst upwistes den stridige Usi- eller Ylynen lato ängen lit. F, hwarest befans
någre med skof ombegifne små fläckar gammal äng med Strångas ny rödning. Syneinstrumentet gillades.
Förrättas en ny syn.