vanhaa orivettä koskevia tuomiokirjapoimintoja keskiajalta 1 8 7 0 ...

892
# 50 (s 1015, mf JK 1311) - B:n Mats Matsson Rotjala fr. Salokunda uptedde uptekningsinstrumentet 4.10.1784
efter dess afl. fader Mats Andersson Råtiala. Omyndige söner Anders och Isak. Deras förmyndare b:n Mårten
Mickola fr. Hoifwola.
s 1862v # 51 - Ingafs en syneinstrument af 23.5.1785: B:n Simon Laurila fr. Onnistaipale är sinnad at flytta ½
byggnaden af Laurila h:n å byalagets samfälte skogstract Sawenmäki på östra sidan om deras utåkrar och wid
mynningen af fätåget.
s 1863v # 52 - Upsk. målet emellan torp:n Jöran Jöransson fr. Hoiwola och des swåger b:n Lars Josefsson
Äijäis ang. skuld.
s 1865v # 53 - B:n Thomas Maunula fr. Pehula androg, at då nämndem:n Thomas Lillmaunula wid storskiftet
så begått, at han fått sig 6 alnars bred wäg på kärandens Koiwistonsuohaka äng til den å sagde äng belägne
brun, så har käranden fått wederlag i Kandonjttu äng.
s 1867v # 54 - G:la b:n Axel Salo emot b.enckan Maria Matsd:r fr. Lutunpohia torp i Salokunda byalag ang.
fordran. Axels afl. h:u Anna Johansd:r. Des med sin förra man sammanaflade dotter Johanna Jöransd:r, som är
gift med b:n Simon Simonsson Siukola i Onnistaipale. Upsköts.
s 1868 # 55 - Sochnesmeden Henrik Andersson fr. Orihwesi by, som är gift med afl. b:n Samuel Johansson
Erolas dotter Sofia Samuelsd:r, ingaf i närwaro af Sofias systers Maria Samuelsd:rs man b:n och giästgifw:n
Johan Johansson Erola en afhandling: Sedan jag kommit i förlikning med min swåger sochnesmeden Henrik
Andersson om des arfslott efter min afledne swärfader Samuel Johansson, så lämnar jag til min swågers och den
h:us Sofia Samuelsd:rs lifstids nyttiande af Erola h:ns ägor 20 kappeland åker å Sakari utåker och den af
honom nyligen upodlade åkertäppan Lähtenwainoma. 7.2.1785, Johan Johansson Erola. - Upsköts.
s 1872 # 57 - Jonas Mattila fr. Orihwesi by klagade, at des granne Johan Erola drifwit sine hästar i bete å
Mattilas lott i Lehmilaita äng. Skada til ljnland.
s 1872v # 58 - Torpareenckan Anna Andersd:r f. Kallenautio tiltalte nybyggaren Mats Kallenautjo, at denne
ständigt tilwiter henne at hon tilförene warit angifwen för lägersmål med swarandens broder Jöran Aitua.
s 1873 # 59 - Torpareenckan Anna Andersd:r fr. Kallenautio nybygge klagade, at åboen af Kallenautio Mats
Jöransson, sedan hon för 5 år tilbaka flyttat fr. Memmilä torp, nyttiat til boskapsbete en under detta torp
lydande ängsfläck. Hon lämnat för 5 år sedan Memmilä torps ägorne i öde, hwilcka tilfallit Kallenautio nybygge
på den grund, at torpet warit anlagt på dett nybygges marck.
s 1874 # 60 - B.sonen Gustaf Larsson fr. Pafwola h:n i Orihwesi by emot pigan Maria Andersd:r fr. Pärri h:n
ang. lån. Marias moder sold.enckan Anna Henriksd:r fr. Hörtsänä. Maria förklarade, det Gustaf Larsson förledit
år under hennes tjenste på Pawola h:n trolofwat sig med henne, och trodde Maria, det de fästningagåfwor, som
Gustaf gifwit henne, kunde i wärde utgöra lika mycket. Gustaf nekade trolofning.
Inh.hustrun Maria Axelsd:r fr. Erola h:n berättade, at då hon med flere om wåren warit at täcka kornlandet, så
har Maria lofwat dräncka sig för den skam hon lider. Om natten efter berörde dag har Maria klappat på dörren til
den bod, där wittnet legat, och bet wittnet komma ut, sägande at hennes kläder redan wore undangömde och hon
redan utsedt stället, där hon skulle dräncka sig. Wittnet sprungit ut ifrån sin bod och funnit Maria i badstugan,
hwaräst Gustaf sig kårt derefter äfwen instält och sålunda tiltalt Maria Andersd:r: Twifla eii därpå, at jag gifter
mig med dig ditt tok; ty här är ju denna hustrun ett wittne på min försäkran.
Gustaf sade, at han wäl för ett år sedan warit sinnad at gifta sig med Maria, men som hon sedermera skall haft
kötslig beblandelse med drängen Anders Markusson fr. Pärri h:n, så wille han eij ägta henne. Upsköts.
s 1877 # 61 - Nämndeman Thomas Konti med bönderne Johan Pawola, Mats Parpola och Jöran Uotila anförde
emot Mats Kössi, Johan Erola och Johan Antila, alla fr. Orihwesi by, at ehuru alt sjöfoder wid storskiftet blifwit
lämnadt grannarne til gemensamt nyttiande på lika sätt som fiskewatn, undantagande den säf och wass, som är
omkring Isosari Siuko fältwäbels boställe och Säppälä capellansbohl tildelte ? samt under Wuohennjttu äng,
som Siuro h:n ensamt får nyttia, så hafwa swaranderne trängt käranderne ifrån nyttiandet af den bätre delen
däraf.