SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

Skillnaden som tudelar
med flera nationstillhörigheter eller rentav inte alls identifiera sig med en
nationell tillhörighet? 62
Emellertid är det inte bara Cia som på detta till synes lite oreflekterade
sätt tänker sig att skolans elever har en nationell identitet, bestämd av att
de själva och/eller deras föräldrar är födda i det aktuella landet. Tanken
om nationell identitet och hemland hålls också vid liv i arbetet med jordgloben
och flaggsmyckningen i samband med temadagarna. Maj berättade
för mig att hon var orolig för att glömma något land i den kartläggning
som gjordes av elevernas ”hemländer” inför temadagarna. ”Tänk så
hemskt om vi skulle missa någon elev, det är nog bäst att kontrollera listan
en gång till.” Denna korta men engagerade kommentar från Maj ger ännu
en bild av hur eleverna uppfattas vara sammanbundna med en nation. Det
är som om de är sina nationer, att då glömma en nation blir nästan som
Maj är inne på, att glömma en elev.
På liknande sätt som lärarna i arrangemanget av ”mångkulturella” temadagar
drivs av en ambition att ge uppmärksamhet åt skolans ”invandrarelever”
och ”deras kulturer”, uppfattar jag att Cia är mån om att uppmärksamma
”invandrarelevernas hemländer” och olika aspekter av det liv
som levs där. Precis som i fallet med temadagarna är det skillnader som
söks i elevernas grupparbeten om hemländer. I denna fokusering av elevernas
nationella bakgrund fixeras de till en viss nation. Sverige som däremot
kan tänkas utgöra ”hemland” för väldigt många av skolans elever,
görs i detta sammanhang inte bara till ett ganska ointressant ”hemland”,
det verkar inte heller göras till ett möjligt ”hemland” för många av skolans
elever eller ett ”hemland” de kan välja.
Det är skolans personal, inte eleverna, som i arrangemanget av ”mångkulturella”
temadagar och grupparbeten om ”hemländer” urskiljer, kartlägger
och kategoriserar skillnader. Elevernas erfarenheter efterfrågas inte i första
steget av kartläggningen, däremot görs deras erfarenheter intressanta efter
att de kategoriserats och tilldelats en position som exempelvis tunisier
och muslim, som i fallet med Ali, eller sammanförts med en ”annan kultur”.
Dessa exempel från skolans ”mångkulturella” temadagar och elevernas
grupparbeten om hemländer – som också genomfördes i anslutning till temadagarna
– visar tydligt hur skillnad görs med hjälp av kultur. Samtidigt
måste de skillnadskonstruktioner som tog form i relation till skolans mångkulturella
arbete förstås i relation till just denna kontext. Som jag försökt
visa skapade dessa arrangemang en alldeles särskild uppmärksamhet på att
identifiera ”andra kulturer” och ”andra hemländer”. Inte i något annat
sammanhang gjordes indelning mellan ”svenska” elever och ”invandrarele-
62 Se Brah (1996) för intressanta reflektioner kring dessa aspekter med utgångspunkt
från hennes personliga erfarenheter av hur människor har behov av att placera in henne
i en nationell identitet.
101