SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

Kapitel 7
Sabine: Hur hanterade ni det, alltså att tjejerna bytte kläder när de kom till
skolan?
Doris: Man får ju vara försiktig med att ta upp det med föräldrarna, eftersom
risken är stor att tjejerna skulle bli bestraffade eller få restriktioner,
om föräldrarna får veta det alltså. Som jag minns det
lät vi det bara bero.
Sabine: Hm
Doris: Om man jämför med svenska tjejer blir det på ett helt annat sätt.
Jag menar jag har ju även svenska tjejer som klär sig i väldigt urringade
linnen och tröjor. Men när det gäller dom är det en helt
annan sak. Då har jag kunnat ta upp det med deras föräldrar, dom
har samma syn på det, vi är överens om hur vi ser på det om man
säger så. Dom säger att dom försökt prata med sina tjejer om det,
men att tjejerna absolut vill gå klädda så. Okej då, men vi kan
ändå prata om det utan problem, så blir det inte med invandrartjejerna,
det blir annorlunda med dem.
Samtalet med Doris väcker i flera avseenden intresse. Dels vad det gäller
konstruktioner av svenska tjejer respektive icke-svenska tjejer, dels den varierande
betydelse som det urringade linnet tillskrivs. Utöver att argumentationen
kretsar kring att invandrartjejer inte är tillåtna att klä sig som
svenska tjejer, antyder Doris resonemang även att en klädsel i urringat linne
signalerar frigörelse när det gäller invandrartjejer, det vill säga en frigörelse
från föräldrarnas och familjens stränga regler gentemot flickor. Flickor
som klär sig i urringat linne verkar tolkas som att de både vill och aktivt
söker sig bort från den traditionella och förtryckande kvinnosyn som
deras familjer förknippas med. En klädsel i urringat linne talar i följd av
detta inte bara för en önskan om att leva jämställt, det antyder också att
flickan tagit steg i riktningen mot ett sådant liv och detta önskade inte
bara Doris utan även många av hennes kolleger att stödja och uppmuntra.
En annan tankegång som skymtar i Doris resonemang är att flickornas
klädbyte i skolan med något av en självklarhet kopplas till flickornas hem
och familjeförhållanden. Det vill säga att klädbytet förstås i relation till
den annorlunda kultur som tillskrivs deras familjer. Därmed reduceras
även möjligheterna att tolka flickornas klädbyte utifrån andra möjliga
aspekter. En alternativ tolkning är att det har med skolans sociala liv att
göra och att klädbytet kanske snarare handlar om ett försök att tillägna sig
en klädstil som är gångbar bland eleverna. Eller att flickorna klär sig på ett
visst sätt för att undgå att ses som avvikande eller annorlunda av kamrater
i skolan, men utan att nödvändigtvis involvera sina föräldrar i detta projekt
(jfr Epstein m fl 2003).
184