SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

Positionerad forskare
redogör jag för hur fältstudien utvecklades, med fokus på min egen delaktighet
och en problematisering av vad fältets samtycke egentligen innebär.
För att sedan närma mig studiens analys- och skrivprocess.
Deltagande observationer och intervjuer
Mitt val av metod bottnar dels i en önskan att följa det vardagliga livet i
skolan, dels en önskan att få tillträde till människors handlingar och resonemang.
Deltagande observationer svarar väl mot dessa anspråk och är
därför också den metod jag huvudsakligen använt mig av. 28 Vad som kan
sägas känneteckna deltagande observationer är dess strävan att uppnå en
”total social experience” (Hastrup & Hervik 1994:7). Mer konkret innebär
detta att min samlade lärdom från vistelsen i Centrumskolan, i form av
upplevelser, iakttagelser, tankar och känslor, internaliserats som del av det
skolliv jag lärt känna och utforskat, för att bli föremål för analys och ligga
till grund för den kunskap som produceras. Detta sätt att studera sociala
praktiker omfattar med andra ord betydligt mer än bara det som uttrycks
med hjälp av ord. Det handlar om att känna av stämningslägen i lärargruppen,
att via höjda ögonbryn, stillsamma nickar eller diskreta grimaser
följa lågmäld men inte desto mindre väsentlig kommunikation. Vad jag
också vill ha sagt med detta är att det sociala livet tar sig uttryck via så
mycket mer än ord och att deltagande observationer i stor utsträckning
handlar om att även få tillgång till det som inte alltid uttalas verbalt eller
ryms inom ramen för en intervju. Det möjliggör för forskaren att kunna
fånga det svårformulerade och de tystnader och motsägelser som omger
händelser eller fenomen. Enbart språket som kommunikationsmedel leder
inte heller med självklarhet till en förståelse av vad som sker och görs i fältet,
därför är den internalisering jag nyss talade om av central betydelse i
deltagande observationer (ibid).
Precis som själva orden indikerar bär metoden på en konflikt eller oförenlighet
och hur denna lämpligen bör hanteras på bästa sätt är långt ifrån
självklart. Här ställs snarare varje forskare inför att finna ut sitt sätt att
arbeta med deltagande observationer. Detta diskuteras av Rosaldo
(1989:180) som menar att den deltagande observatören nästan ofrånkomligt
tvingas balansera på kanten av en paradox. På samma gång som hon
eftersträvar att bli del av det fält som studeras ska hon också förbli en vetenskaplig
forskare. 29 Denna ständiga balansakt mellan positionen som
28 För en enkel introduktion till vad fältstudier och deltagande observationer är, se till
exempel Agar (1980, 1986) eller Ehn & Löfgren (1996).
29 Se även Hastrup (1995) för en diskussion om vad hon definierar som antropologins
dubbla vision.
43