SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

Ett bemötande som tudelar
Etnicitet och kön tvinnas samman
Klädsel i urringat linne tillförs i Doris resonemang en kluven betydelse och
detta blir alltmer uppenbart i hennes fortsatta argumentering. Framförallt
när urringat linne i kombination med ”invandrartjej” tar gestalt av något
positivt och önskvärt. Eller i alla fall inte ter sig uppseendeväckande i en
negativ eller problematisk mening. Samtidigt som ett urringat linne på en
”svensk tjej” framställs som mindre passande och uppmärksammas på ett
helt annat sätt.
Denna tudelade syn får också som samtalet med Doris illustrerar betydelse
för det förhållningssätt som hon och även andra kolleger intar. När
det gäller ”svenska” tjejer och klädsel i urringat linne berättar Doris att
hon tar upp det med flickans föräldrar och att hon gör detta eftersom hon
inte ser det som riktigt lämpligt att klä sig så i skolan. Detta gör hon också
i förvissning om att föräldrarna delar denna uppfattning med henne. Därför
upplevs inte heller dessa samtal som känsliga eller förknippade med
något svårt. Snarare fokuseras de på en ambition att om möjligt tillsammans
med flickans föräldrar komma fram till ett gemensamt förhållningssätt
kring denna klädsel.
Däremot ter det sig på ett helt annat sätt när det kommer till ”invandrartjejers”
klädsel i urringat linne och samtal med dessa flickors föräldrar.
Förutom att denna klädsel ses som uttryck för emancipation och något av
en anpassning till ”svenska” ideal för könsrelationer, tolkas flickornas
agerande som att de smyger med sina urringade linnen inför sina föräldrar,
att det är något de gör i hemlighet. Doris handlande verkar baseras i antaganden
om att föräldrarna inte tycker om att deras döttrar klär sig i ett urringat
linne. Utöver detta motiverar hon sitt handlande med att de sannolikt
aldrig skulle acceptera en sådan klädsel. Föräldrarna förmodas snarare
blir upprörda och arga om detta skulle komma till deras vetskap. För att
bespara flickorna dessa reaktioner från föräldrarnas sida undviker Doris
därför att överhuvudtaget ta upp detta ämne med dem. Frågan blir därmed
inte bara känslig, utan förbigås också med tystnad.
Detta exempel visar hur ”svenska tjejer” och deras föräldrar respektive
”invandrartjejer” konstrueras som två skilda kategorier och att de tillskrivs
vitt skilda positioner i relation till könsrelationer och jämställdhet.
101 Där svenska flickor och deras föräldrar sammanförs med en tanke
om moderna könsrelationer, sammanförs snarare invandrarflickor och deras
föräldrar med traditionella och omoderna könsrelationer.
På liknande sätt menar jag att lärare i Centrumskolan ser det som en
angelägen uppgift att erbjuda ”invandrarflickor” en frizon. Det vill säga
101 Jämför med de los Reyes & Molinas (2003) diskussion om hur etnicitet och könsförtryck
i den svenska debatten ofta länkas samman och förstärker idén om en positiv
svensk jämställdhet.
185