SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

Kapitel 4
det ju varit lite oroligt kring Isak, men nu när han jobbar ihop med Gabriel
och Fredrik har det blivit en påtaglig förbättring. Dom har på något sätt
tagit sig an honom och det var väl det jag hoppades på när jag gjorde
gruppindelningen.
Det är alltså inte elevernas skilda erfarenheter eller reflektioner kring lärobokens
framställning av syrianska kyrkan som i första hand väcker Majs intresse,
inte heller Isaks och Davids berättelser och erfarenheter av den ortodoxa
kyrkan. Episoden verkar tvärtom ge upphov till väldigt olika reflektioner
hos oss. För Maj tycks det överordnade intresset kretsa kring ett behov
av att få klassrumssituationen att fungera, att alla elever fullföljer sitt
grupparbete, ägnar sig åt de uppgifter de fått och håller tidsplanen för det
planerade arbetet. Närmare funderingar kring killarnas interaktioner med
ambition att ta tillvara olika erfarenheter förefaller, om inte alldeles ointressanta,
så i alla fall mindre angelägna i detta sammanhang, när koncentrationen
ligger på grupparbetets fortskridande för att det ska bli färdigt.
Exemplet belyser hur slentrianmässiga och stereotypa bilder av eleverna
har betydelse i lärares organisering av undervisningen. Det ger också en
tacksam illustration av hur sådana bilder omsätts och återskapas i undervisningen.
Det visar hur Isaks och Davids erfarenheter och kunnande mer
eller mindre förbigås och inte uppmärksammas, eftersom Maj i första
hand verkar se dem som elever med problem. Medan Gabriel och hans
kompis uppmärksammas som duktiga elever från Eken, blir föremål för en
rad positiva omdömen och därtill ges beröm för sina insatser att få med
och engagera Isak och David i ett grupparbete om den ortodoxa kyrkan.
Handlandet förefaller i första hand styras av vilka elever som agerar inom
de ramar som skolan sätter för undervisningen och vilka som med utgångspunkt
från detta bedöms fungera som ett stöd för dess verksamhet.
Det är uppfattningar om vilka som är duktiga och framgångsrika respektive
vilka som har problem och därför behöver hjälpas eller hållas efter i
skolarbetet, som tycks ligga till grund för såväl gruppindelningen som bedömningen
av elevernas arbetsinsatser. Sett ur detta perspektiv betraktas
Isak och David i första hand som elever med problem, vilka måste hanteras.
Därmed fokuseras även uppmärksamheten till dessa aspekter, istället
för vad David och Isak kan tänkas bidra med i grupparbetet.
Om samtalet med Sara pekade på tiden som ett hinder för att ”få med
det mångkulturella”, så kan illustrationen av mitt samtal med Maj sägas
förtydliga att den vardagliga undervisningen i hög grad överskuggas av det
som är relaterat till att fullfölja skilda undervisningsmoment, framför att
synliggöra, diskutera eller undersöka elevers skilda erfarenheter. Därigenom
blir det också möjligt att förstå hur styrdokumentens direktiv om att
beakta och utveckla ett mångkulturellt perspektiv tenderar att förvandlas
till något av ett extra undervisningsstoff att addera till det innehåll som redan
finns sedan tidigare. Samtidigt är det inte enbart så att ”det mångkul-
104