SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

More documents

Recommendations

Info

Kapitel 5 skillnad i termer av medel- respektive arbetarklassbakgrund som ställdes i fokus för uppmärksamheten eller gjordes till föremål för en närmare analys. De som skiljde sig från skolans ”vi” och medelklassnormer uppfattades främst ha en annan kultur, och det problem som skulle lösas med utgångspunkt från detta definierades därför i första hand som ett kulturellt problem och inte som ett klassproblem. 70 Tidigare forskning har visat att elever med arbetarklassbakgrund ofta görs till de problematiska och avvikande i skolan (Hägerström 2004). En fråga som dock ter sig rimlig att resa mot bakgrund av de iakttagelser jag gjort, är om det skett en förskjutning så att det numera är relevant att hävda att det främst är elever identifierade med ”en annan kultur” som görs till avvikare i skolan. Klass både osynliggjort och närvarande Om klassmässiga skillnader tenderar att blir osynliggjorda i lärarnas arbete med eleverna till förmån för en uppmärksamhet på kulturella skillnader, vad betyder det i så fall för ”svenska” elever som inte identifieras med en medelklassbakgrund? Hur tolkas dessa elever och hur gestaltas den uppmärksamhet som riktas mot dessa elever? Även om de till sitt antal var relativt få, fanns det etniskt svenska elever som var bosatta i Centrum. En första iakttagelse som kan göras i relation till dessa elever är att de, enligt skolpersonalens sätt att se, hade lite gemensamt med eleverna från Eken och vice versa. Det är alltså något som uppfattas skilja dessa elever åt och detta något förefalla ligga bortom etnicitet. Den skiljelinje som markeras handlar snarare om att elever från Eken, men inte elever från Centrum, kopplas samman med en medelklassbakgrund. Elever från Centrum uppfattades vara något annat, men detta andra definierades och beskrevs sällan i termer av klass. Enligt Maggans 70 Det finns många forskningsresultat som visar på att det är rimligt att tala om skolan som en medelklassinstitution. Det kan därför också betraktas som en etablerad kunskap att skolan präglas av medelklassnormer och tar utgångspunkt i sådana värderingar. För att nämna några centrala och numera klassiska verk som lagt en teoretisk grund för att analysera hur skolan reproducerar samhällets klassrelationer, vill jag först hänvisa till de franska utbildningssociologerna Pierre Bourdieu och Jean-Claude Passeron (1977) och deras bok Reproduction in education, society and culture. Denna studie visar att skolan via symboliska mekanismer premierar och lär ut den styrande klassens normer. En annan klassiker som kan nämnas i detta sammanhang är den brittiske utbildningssociologen Basil Bernstein (t ex 1975) som utvecklat en teori om språk och språkanvändning och med utgångspunkt från detta visar att skolans språk karaktäriseras av vad han kallar en utvecklad kod, det vill säga ett medelklasspråk. Se även pedagogen Donald Broady (1981) som med hjälp av den amerikanske sociologen Philip Jacksons begrepp ”den dolda läroplanen” diskuterar att skolan inte bara lär ut vad som står i läroplanen, utan att det också finns en dold läroplan som bland annat går ut på att lära eleverna att vänta, sitta still och lyssna. 124
Kultur och klass som särskiljare utläggningar är det klassificeringar med beteckningen ”strulelev” respektive ”invandrarelev” som främst används för elever från Centrum. Eller som Hanna resonerade i ett samtal med mig, ”skillnaden mellan Centrum och Eken är att det blir mer tungt med invandrareleverna, med tanke på deras språksvårigheter”. Dessutom, som hon underströk ”bor det ju också en hel del svenska familjer i Centrum som har sociala problem”. Kontentan av detta blir, menade Hanna, att det är ”lindrigare att ha ekenelever”. Hannas resonemang leder vidare till en annan iakttagelse som handlar om att det verkar ske en glidning i de beskrivningar som omger elever från Centrum. Förutom att dessa elever ganska generellt definieras som ett problem för skolan, förefaller det röra sig om två olika sorters problem, som endera kopplas samman med antaganden om en icke-svensk bakgrund och språksvårigheter eller problem av en psykosocial karaktär. Intressant med detta är att det i skolpersonalens dagliga diskussioner sällan görs någon tydlig distinktion mellan dessa skilda problemdefinitioner. ”Invandrarelev”, ”strulelev”, ”problemelev” och så vidare tillämpas som mer eller mindre synonyma benämningar till kategorin ”centrumelev”. Om (medel)klass verkar förklara så kallade ekenelevers beteende och framgång i skolan, så förefaller det snarare vara en otydlig sammanflätning av kultur och social problematik som ligger till grund för skolpersonalens tolkningar av elever från Centrum. Dessa elever görs inte till föremål för någon uttalad förståelse av klass, och därmed finns det bara en klassposition tillgänglig för Centrumskolans elever. Därmed förefaller det bara vara en klassposition som är närvarande och tillförs mening i lärarnas arbete, nämligen den som definieras medelklass. En fråga som här ter sig svår att förbigå handlar om i vad mån klassmässiga skillnader överhuvudtaget ges någon betydelse i skolan. Den feministiska skolforskaren Georgina Tsolidis (2001) verksam i Australien, ger empiriska exempel på hur skolans intresse upptas och fixeras till ”etniska minoritetsflickors” situation, vilken sammanfaller med föreställningar om kulturskillnader och patriarkalt förtryck, samtidigt som flickor med arbetarklassbakgrund från den ”etniska majoriteten” ofta negligeras. Detta även om, som Tsolidis poängterar, flickorna i den senare kategorin ofta misslyckas i skolan och därtill lever ett liv präglat av fattigdom och de villkor som är förbundna med en sådan livssituation. I enlighet med Tsolidis iakttagelser är det möjligt att se de mönster som tar form i Centrumskolans sociala organisation; nämligen att uppmärksamheten riktas mot dem som positioneras som kulturellt annorlunda respektive svensk medelklass, medan arbetarklasspositioner om inte åsidosätts, så i alla fall ägnas betydligt mindre uppmärksamhet. Fokuseringen på kulturskillnader och att detta, som Tsolidis är inne på, vänder blicken från klasskillnader kan alltså bidra med värdefulla infallsvinklar även på mitt material. I synnerhet vad det gäller elever från centrumområdet, som i 125
Page 1 and 2:
SKOLAN GÖR SKILLNAD Etnicitet och
Page 3 and 4:
FÖRORD Forskning beskrivs ofta som
Page 5 and 6:
INNEHÅLL PROLOG ..................
Page 7 and 8:
Klass eller kultur.................
Page 9 and 10:
PROLOG Bland de lärare som arbetad
Page 11 and 12:
Kapitel 1 INLEDNING Sättet att pra
Page 13 and 14:
Inledning skollivet. Resultatet av
Page 15 and 16:
Skillnad som social relation Inledn
Page 17 and 18:
Inledning För att kunna göra en a
Page 19 and 20:
Inledning Davis (1996) understryker
Page 21 and 22:
Kultur, nation och rasifiering Inle
Page 23 and 24:
Inledning som processer varigenom s
Page 25 and 26:
Inledning samma grundskolan införd
Page 27 and 28:
Inledning som uttryck för skolpoli
Page 29 and 30:
Skolan som en institutionell prakti
Page 31 and 32:
Inledning förstå och hantera vad
Page 33 and 34:
Inledning 1995). 16 På dess konkre
Page 35 and 36:
Inledning las. Eleverna i Parszyks
Page 37 and 38:
Inledning 1998). 20 Kritiken från
Page 39 and 40:
Inledning ortsproblematik”, som i
Page 41 and 42:
Kapitel 2 POSITIONERAD FORSKARE Jag
Page 43 and 44:
Positionerad forskare redogör jag
Page 45 and 46:
Positionerad forskare reser det fr
Page 47 and 48:
Tillträde till fältet och samtyck
Page 49 and 50:
Positionerad forskare Sammantaget i
Page 51 and 52:
Positionerad forskare inte varit s
Page 53 and 54:
Positionerad forskare teckningar sp
Page 55 and 56:
Analys och skrivprocess Positionera
Page 57 and 58:
Positionerad forskare ler ens dra s
Page 59 and 60:
Positionerad forskare skild stil. E
Page 61 and 62:
Kapitel 3 VARDAG OCH VILLKOR I CENT
Page 63 and 64:
Vardag och villkor i Centrumskolan
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74: Vardag och villkor i Centrumskolan
Page 89 and 90: Kapitel 4 SKILLNADEN SOM TUDELAR De
Page 91 and 92: Direktiv om mångkulturellt perspek
Page 93 and 94: Att åskådliggöra en kulturell ba
Page 95 and 96: Skillnaden som tudelar helt underba
Page 97 and 98: Skillnaden som tudelar klart att l
Page 99 and 100: Skillnaden som tudelar spektive hem
Page 101 and 102: Skillnaden som tudelar med flera na
Page 103 and 104: Skillnaden som tudelar med fyra kil
Page 105 and 106: Skillnaden som tudelar turella” t
Page 107 and 108: Skillnaden som tudelar sin upprinne
Page 109 and 110: Skillnaden som tudelar Gunnel och a
Page 111 and 112: Skillnaden som tudelar Antropologen
Page 113 and 114: Kapitel 5 KULTUR OCH KLASS SOM SÄR
Page 115 and 116: Kultur och klass som särskiljare f
Page 117 and 118: Kultur och klass som särskiljare T
Page 119 and 120: Kultur och klass som särskiljare
Page 121 and 122: Kultur och klass som särskiljare D
Page 123: Kultur och klass som särskiljare s
Page 127 and 128: Kultur och klass som särskiljare d
Page 129 and 130: Kultur och klass som särskiljare p
Page 131 and 132: Kultur och klass som särskiljare l
Page 133 and 134: Kultur och klass som särskiljare s
Page 135 and 136: Kultur och klass som särskiljare i
Page 137 and 138: Kultur och klass som särskiljare a
Page 139 and 140: Kapitel 6 I SKUGGAN AV EN VÄLMENAN
Page 141 and 142: I tystnadens hägn I skuggan av en
Page 143 and 144: I skuggan av en välmenande toleran
Page 165 and 166: Etnicitet och kön tvinnas samman s
Page 167 and 168: Etnicitet och kön tvinnas samman v
Page 169 and 170: Etnicitet och kön tvinnas samman k
Page 171 and 172: Man kan inte vara en snäll fröken
Page 173 and 174: Etnicitet och kön tvinnas samman a
Page 175 and 176:
Etnicitet och kön tvinnas samman D
Page 177 and 178:
Etnicitet och kön tvinnas samman
Page 179 and 180:
Etnicitet och kön tvinnas samman f
Page 181 and 182:
Etnicitet och kön tvinnas samman (
Page 183 and 184:
Etnicitet och kön tvinnas samman O
Page 185 and 186:
Ett bemötande som tudelar Etnicite
Page 187 and 188:
Etnicitet och kön tvinnas samman h
Page 189 and 190:
Etnicitet och kön tvinnas samman l
Page 191 and 192:
Kapitel 8 OLIKA MYCKET INVANDRARE O
Page 193 and 194:
Olika mycket invandrare och svensk
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Handlar det om rasism? Olika mycket
Page 203 and 204:
SUMMARY Constructions of difference
Page 205 and 206:
Summary “Romany” on the basis o
Page 207 and 208:
Summary A third category is that of
Page 209 and 210:
Referenslista Arnman, Göran & Ingr
Page 211 and 212:
Referenslista Bunar, Nihad (2001) S
Page 213 and 214:
Referenslista Douglas, Mary (1986)
Page 215 and 216:
Referenslista Goldberg, David Theo
Page 217 and 218:
Referenslista tiska ideal och andra
Page 219 and 220:
Referenslista Mac an Ghaill, Máirt
Page 221 and 222:
Referenslista Rudvall, Göte (1995)
Page 223:
Referenslista Tsolidis, Georgina (2
show all

SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?