SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

Kapitel 8
boende egenskap hos vissa individer, i betydelsen att vissa människor är
rasister, eller ett avsiktligt handlande. Ett rasistiskt samhälle är i följd av
detta inte heller det samma som att samhället består av rasister. Istället
förstår Essed vardagsrasism som ett handlande som initierar processer vilka
i sina konsekvenser blir rasistiska. Vardagsrasism görs på ett närmast
rutinmässigt sätt och det sker via vanemässiga interaktioner i dagliga och
välbekanta praktiker. Det är med andra ord en rasism som genereras och
vidmakthålls via sådana praktiker som stått i fokus för denna studie.
När ”romska” elevers svårigheter i skolan reduceras till ”deras kultur”,
eller när ”mörka män” väcker känslor av obehag, osäkerhet och rädsla så
kan det enligt Essed tolkas som uttryck för just vardagsrasism. Uttrycken
för vardagsrasism behöver varken vara särskilt uppenbara eller ens iögonfallande,
snarare är de sammanflätade med ett oreflekterat handlande och
resonemang som ter sig självklart och logiskt. Dess informella klang, som
Essed (2005) formulerar det, gör dock inte fenomenet till en mer human
form av rasism. Tvärtom resulterar processer knutna till vardagsrasism i
att skillnadspraktiker, varigenom elever görs till svenskar och invandrare,
upprätthålls och därmed även de skilda villkor som produceras via detta.
Därför menar jag också att det är angeläget med fortsatt forskning som
undersöker hur skolan gör skillnad. Min undersökning av det sociala livet
i Centrumskolan visar på ett behov av studier som kan utveckla analyser
av hur skolan skapar och vidmakthåller skilda villkor för elever och hur
detta är relaterat till etnicitet, för att därigenom fördjupa kunskaperna om
hur konstruktioner av skillnader producerar ojämlika relationer.
202