SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

Vardag och villkor i Centrumskolan
nivåer blir jordmån för ett gott anseende delger detta endast en starkt reducerad
bild av den enskilda skolan och dess verksamhet, där arbetsförutsättningar,
arbetsinsatser samt elever och lärares uppfattningar om och erfarenheter
av skolan förbigås (Bunar 2001). Stigendal (ibid) liknar situationen vid
en strålkastare vars ljusflöde ger stark koncentration på en specifik punkt,
medan det som faller i dess skugga mer eller mindre osynliggörs.
Uppenbart är inte heller Centrumskolans betygsnivåer av intresse för
enbart lokalpressen. Betygsstatistiken för kommunens skolor förefaller
även vara av stort intresse för skolförvaltningen i den aktuella kommunen.
Här vill jag också påminna om den förundran med vilken Ingela på skolkontoret
berättade om Centrumskolans elevprestationer, som ”trots” det
stora antalet ”invandrarelever” nådde så pass goda resultat. Den fokusering
som sker inom olika delar av skolans organisation rörande prestationer
i relation till skilda elevkategorier kan, vid en närmare anblick på de
kriterier som ligger till grund för Skolverkets betygsstatistik, tolkas som
tydligt relaterad till denna statistik. 51 De kriterier som ligger till grund för
dessa statistiska beräkningar är; andel pojkar respektive flickor, andel elever
med vad som definieras som utländsk bakgrund samt föräldrarnas
sammanvägda utbildningsnivå. 52 Jämte föräldrars utbildningsnivå tillskrivs
alltså även etnisk bakgrund och kön betydelse för enskilda elevers
skolprestationer. Skolverkets betygsstatistik innehåller inte heller bara en
beräkning av skolornas faktiska betygsresultat, utan omfattar även prognoser
för den betygsnivå som enskilda skolor kan förväntas uppnå, givet
dess elevsammansättning utifrån de angivna kriterierna. I konsekvens med
detta beräknas skolor med hög andel elever av kategorin utländsk bakgrund
inte uppnå lika höga betygsresultat som skolor med få elever av
denna kategori. Medan däremot skolor med hög andel ”svenska elever”
förväntas uppnå en relativt hygglig betygsstatistik.
Det vanskliga med statistiska analyser av detta slag och dess tendenser
att producera tvivelaktiga förenklingar av socialt komplexa sammanhang,
diskuteras bland annat av den brittiske skolforskaren Paul Connolly
(1998a). Han menar att sådan statistik medverkar till att reproducera problematiska
föreställningar om vissa elevkategoriers bristfälliga skolprestationer.
53 Dåliga skolprestationer riskerar nämligen att utvecklas till stereotyper,
vilka lärare, tjänstemän och politiker gärna använder sig av för att
förklara vissa elevkategoriers (sämre) skolprestationer. Enligt Connolly
skapar detta en situation där skolans ansvar för sådana resultat tonas ner
51 Skolverket är sedan 2003 03 01 delat i två myndigheter; Skolverket respektive
Myndigheten för skolutveckling. Skolverket är numera tillsynsmyndighet och ansvarar
bland annat för den betygsstatistik jag refererar till.
52 http://salsa.artisan.se
53 I Connollys studie är det framförallt ”svarta” elevers bristfälliga skolprestationer
som står i fokus för den analys han gör av de brittiska myndigheternas betygsstatistik.
75