SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

Kapitel 4
det primära och grundläggande skälet till åtgärden, upprättades även en lista
över samtliga elever identifierade som romer i Centrumskolans klasser, vilka
Ilmije uppmanades att söka upp och stödja i skolarbetet. När jag diskuterade
detta med Berit för att utkristallisera de motiv som låg till grund för detta
upplägg, konstaterade hon att dessa elever ”alltid kan vara i behov av extra
stöd, eftersom skolan ofta blir mer eller mindre problematisk för dem”.
Strategin att Ilmije ska stödja så många ”romska” elever som möjligt i skolarbetet
kan enligt detta resonemang tolkas som en förebyggande insats.
Möjligen återspeglar det också centrala direktiv i kommunen om hur insatsen
med ”romska” lärarassistenter tillåts att användas, frånsett detta ser jag
det som angeläget att stanna upp vid Berits kommentar. Det intressanta med
hennes motivering är nämligen att Ilmije enbart görs till en resurs för elever
identifierade som romer och därmed varken uppdras eller ens förväntas agera
resurs för andra elever som har svårigheter med skolarbetet. Hennes arbetsuppgifter
definieras alltså så att hon uteslutande ska ägna sig åt skolans
”romska” elever. Detta genererade i sin tur en situation där lärarna börjar
identifiera och urskilja romer bland skolans elever, vilket Ilmije beskrev så
här i ett samtal som vi förde med varandra:
När jag kom till Centrumskolan trodde en del lärare att det bara fanns tre
romer i skolan. Men så småningom upptäckte dom att det fanns tolv
stycken till, som dom inte kände till förut.
Det Ilmije berättar om handlar om att skolans personal, efter att hon påbörjat
sitt arbete i skolan, börjat utreda vilka elever som ”är romer”. 65
Det började med andra ord ses som angeläget att klarlägga vilka elever
som är romer, vilket inte hade haft så stor betydelse för lärarna innan insatsen
med assistentstöd inleddes. Samtidigt visar detta på en viktig kontrast
gentemot många andra av undervisningens särlösningar, vilka i första
hand motiveras utifrån pedagogiska skäl. I detta fall är det dock snarare
argument relaterade till etnisk identitet och kultur som tycks ligga till
grund för både de problemförklaringar som omger ”romska” elever och de
lösningar som förordas. 66 Därigenom görs ”romska” elever till en särskild
angelägenhet för Ilmije efter att hon anställts i Centrumskolan och förväntas
fungera som ett särskilt stöd för ”romska” elever.
65 Se även Rodell Olgac (2006) för en diskussion om att romer underkommunicerar
sin etniska identitet i skolan för att bli accepterade i skolan.
66 Enligt Rodell Olgac (2006) och Catomeris (2004) erbjöds romer plats i den kommunala
skolan först på 1960-talet. Dessförinnan avslogs romers ansökan om skolgång
för sina barn regelmässigt, bland annat med argumentet att dessa barn inte gick att ta
in i den svenska skolan, eftersom deras avvikelse i livsstil och beteende var så pass omfattande
i relation till andra barn, det vill säga ”svenska” barn.
110