SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

Kapitel 1
För min eget arbete är det framförallt empiriska studier och teoretiska
tankegångar relaterade till frågor om rasism och diskriminering som utgjort
en betydelsefull inspirationskälla.
Utvecklingen av en utbildningsforskning med fokus på rasism tog fart
och sammanföll med Storbritanniens officiella skifte från en mångkulturell
till vad som definieras antirasistisk skolpolicy i början av 1980-talet (Troyna
& Williams 1986). Den mångkulturella diskurs som dessförinnan karaktäriserat
utbildningsforskningen har enligt Paul Connolly och Barry
Troyna (1998), två av dess centrala kritiker, producerat en rad kulturaliserade
och stereotypa föreställningar om etniska minoriteter, vilka bland annat
tagit sig uttryck i att ”svarta” ungdomar framställts som aggressiva
och konfrontativa. Vad Connolly, Troyna och flera med dem främst sökt
utmana är den tidigare mångkulturella skolforskningens försummade
maktperspektiv. Rasbegreppets relevans för utbildningsforskningen, vad
som är att betrakta som rasistiska handlingar, dess karaktär och räckvidd
har, som Connolly och Troyna (ibid) påtalar, utgjort centrala och återkommande
teman i den debatt som förts bland brittiska skolforskare. 19
Efterhand har det inomvetenskapliga meningsutbytet mynnat ut i en problematisering
av själva fokuseringen på ras. Detta har bland annat kastat
ljus över hur upptagenheten av ras resulterat i att andra sociala faktorer uteslutits
från analyserna och aktualiserat frågor om i vad mån detta skapat
problematiska föreställningar om att alla ”vita” människor är rasister. Connolly
och Troyna (1998) menar att kritiken inte sällan på ett olyckligt sätt
riktats mot de ”vita” forskare som varit verksamma inom fältet, istället för
att problematisera de ”vita” medelklassnormer som genomsyrar såväl samhället
som dess forskning. Debatten tycks alltså även ha präglats av ett visst
mått av förväxling mellan analytiska kategorier och identiteter.
Feministiska forskare har kritiserat skolforskningen i Storbritannien för
att ha bidragit till att både skapa och upprätthålla en problematisk dualism
mellan ”svarta” och ”vita” och diskuterat hur det resulterat i en överfokusering
på pojkar med afrokaribisk bakgrund, medan erfarenheter från
andra etniska minoriteter och flickor marginaliserats (Neal 1998, Mirza
19 En sådan, tämligen hätsk debatt, som också fångar skiljelinjerna i den brittiska skolforskningen,
kan följas i ett antal artiklar från början av 1990-talet, mellan å ena sidan
Foster (1992), Gomm (1993) och å den andra sidan Connolly (1992), Troyna (1993b,
1994). Själva innehållet i debatten handlar om att elever med afrokaribisk bakgrund
presterar dåliga resultat i skolan och ämnet för debatten är hur detta kan förstås. I
korthet kretsar argumenteringen kring att Foster och Gomm kritiserar Connolly och
Troyna för att inte vara objektiva i sin forskning, att de tämligen oreserverat tar ”svarta”
elevers parti och som en konsekvens av detta argumenterar för att dessa elever är
utsatta för rasism. Detta besvaras av Connolly och Troyna som pekar på en problematisk
etnocentrism i Foster och Gomms forskning och hur detta resulterar i ett osynliggörande
av ”svarta” elevers utsatthet i skolan.
36