SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

Kapitel 5
detta vill göra gällande att de övertagit en del av föräldrarnas roll i relation
till skolans ”invandrarelever”. Resonemang som i hög grad baseras på
argument om att dessa föräldrar har begränsade möjligheter att bistå sina
barn i skolarbetet.
Ett genomgående tema i dessa studier tycks uppenbart handla om att föräldrar
i hög grad förefaller bli bemötta utifrån den klassposition de tillskrivs.
Det vill säga att föräldrars klassposition får betydelse för det bemötande
som skolans personal ger. Den försiktighet, som även i dessa fall,
kommer till uttryck i skolpersonalens bemötande av föräldrar identifierade
som medelklass fångar också något av den klassosäkerhet jag är inne på i relation
till mina egna iakttagelser. En medelklassposition tycks även i dessa
studier föras samman med antaganden om mer kompetens i föräldraskapet.
För att försöka summera de linjer som så här långt kan skönjas i skolpersonalens
resonemang och handlande gentemot elever och föräldrar från
Eken respektive Centrum, tycks det för det första rimligt att hävda att dessa
områden inte enbart förstås som geografiska områden och indelningar.
Snarare verkar bostadsområdena vara behäftade med en karaktär som i
hög grad bestäms av de människor som är bosatta där och de föreställningar
som de sammanförs med. Denna karaktärisering är inte heller uteslutande
kopplad till en etnisk indelning i svenskar och icke-svenskar, vilket
möjligen en första anblick kan ge intryck av. Den är också förbunden
med antaganden om klassposition, som i detta fall främst handlar om att
en del elever och föräldrar identifieras som tillhörande en medelklass. Mer
än så är de förväntningar som riktas mot elever och föräldrar i respektive
bostadsområde också sammantvinnade med skolans institutionella uppdrag.
Skolpersonalens föreställningar om så kallade centrum- och ekenelever
speglar med andra ord en sammansatt bild, som knappast låter sig reduceras
till enbart en av dessa aspekter.
Klass eller kultur
Med utgångspunkt i den komplexitet som är förbunden med förståelsen av
eleverna och deras beteende avser jag nu att närmare undersöka två av de
tolkningsraster som skolpersonalen använde sig av, nämligen klass respektive
kultur. För att visa hur detta skapar två skilda förklaringsmodeller
och hur dessa skiftar beroende på vilken/vilka elever det rör sig om, återvänder
jag ännu en gång till Sverker, Maggan och Kent och till de olika
karaktärer som de tillskriver eleverna från respektive område.
Elever från Centrum framställs i deras kommentarer som genuina, spontana,
direkta och naturliga, vilket de förknippar med en annorlunda kulturbakgrund,
det vill säga en kultur förknippad med annan etnisk bakgrund
än svensk. Även om egenskaper som dessa i andra sammanhang inte
122