SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

Inledning
las. Eleverna i Parszyks material skildrar till exempel hur lärare på olika sätt
förhåller sig till ”svenska elever” respektive ”minoritetselever”, vilket skapar
känslor av underlägsenhet. Ett annat sätt att studera etniska relationer och
integration representeras av Nihad Bunars (2001) studie, som med fokus på
skolor i utsatta storstadsområden undersöker hur dessa skolor brottas med
stigmatisering och omges av ”dåligt rykte” till följd av att ”svenska” elever
söker sig bort till andra skolor.
Förutom dessa studier vars empiriska fält är förlagda till grundskolan, har
även ett antal vuxenutbildningsinstitutioner uppmärksammats: folkhögskola
och kommunal vuxenutbildning (Osman 1999, Andersson 1999, Eriksson
2002, Hägerström 2004) och svenska för invandrare/sfi-undervisning (Carlson
2002). Studierna som omfattar såväl lärar- som kursdeltagarperspektiv
visar att konstruktioner av så kallade invandrarelever respektive svenska
elever sker som ett resultat av hur etnisk heterogenitet hanteras i dessa utbildningssammanhang.
Likaväl som genom de föreställningar om lärande
och kunskap som genomsyrar olika undervisningspraktiker.
Ett återkommande tema i dessa studier handlar således om att ”invandrarelever”
alternativt ”minoritetselever” konstrueras som en annorlundahet,
vilken underordnas i skolans sociala gemenskap. De har bidragit till
viktiga insikter om hur ”invandrarelever” marginaliseras, görs till problem
och särskiljs i skolan, men pekar även på ett behov av forskning som förmår
undersöka och analysera de komplexa samband som är förbundna
med processer av detta slag. Mitt bidrag är att utveckla analysen av de
skillnadspraktiker som tar form i det dagliga skollivet. Till skillnad mot tidigare
svensk skolforskning inom detta fält som nästan uteslutande intresserat
sig för etnicitet och hur det ligger till grund för de skillnader som
skapas och återskapas i skolan, strävar denna studie efter att beskriva och
analysera den komplexitet som är förbunden med dessa skillnadskonstruktioner.
Det vill säga hur indelningar i svenska elever respektive invandrarelever
är produkter av betydligt mer sammansatta processer och därför
inte heller kan förstås som homogena och entydiga kategorier.
Utbildningsforskning i brittisk kontext med fokus på rasism
I kontrast till den samstämmighet som på sätt och vis präglat svensk
mångkulturell utbildningsforskning i valet av perspektiv, forskningsfrågor
och analys, står den brittiska utbildningsforskningen. Aningen tillspetsat
kan det beskrivas som att vad som saknats och varit frånvarande i den
svenska forskningskontexten förefaller vara väl tillgodosett och uppmärksammat
i den brittiska. Detta avspeglas inte bara i utgångspunkter, frågor
och analyser, utan även i de högljudda debatter och kontroverser som rasat
mellan olika forskningsperspektiv och teoretiska ståndpunkter. Å ena
sidan företrätt av ett mångkulturellt perspektiv och å den andra sidan ett
perspektiv som sätter fokus på frågor om rasism (se t ex Gillborn 1995).
35