SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

More documents

Recommendations

Info

Kapitel 6 tera för att filmen överhuvudtaget inte ska visas. Hon driver upp intensiteten i sitt resonemang och hävdar att hon inte är ensam om denna ståndpunkt. Tvärtom tycker ”alla araber” med vilka hon diskuterat filmen likadant som hon. Jag kan nästan känna hur osäkerheten griper tag i lärarna när Nasrins ord om alla araber slungas ut i rummet. Det är som om hennes kraftfulla reaktion väcker både skamkänslor och oro hos lärarna. I tidigare kapitel har jag visat hur skolpersonalen tänker sig att Centrumskolans elever är olika och hur dessa olikheter görs till något som måste hanteras i skolan, exempelvis via ”mångkulturella” temadagar, ”blandade” elevsammansättningar i klasserna, eller Doris envetna arbete med att placera ”svenska” elever och ”invandrarelever” bredvid varandra i klassrummet. Illustrationerna av detta har låtit förstå att dessa anordningar ger uttryck för en strävan att skapa tolerans inför olikheter och det är dessa ambitioner som jag kommer att skärskåda närmare i detta kapitel. Jag kommer att undersöka hur föreställningar om olikhet ligger till grund för att betona vikten av tolerans och här är det skolpersonalens idéer om tolerans samt ambitioner att göra eleverna till toleranta individer som står i fokus. Precis som kapitelrubriken antyder är det toleransprojektets grundvalar och gränsdragningar och hur dessa iscensätts som ska undersökas. Tolerans förknippas ofta med något väldigt positivt, men som Kirsten Hastrup (2002) diskuterar så är tolerans inte en helt oproblematisk dygd. Ibland är tolerans även förenat med en spänning, för att inte säga konflikt, eftersom den tenderar att ta gestalt av en relation där någon eller några tolererar någon eller några andra och därmed riskerar att bygga in en maktdimension i den tolerans som etableras (ibid). Med avstamp i detta blir det inte bara angeläget att utforska det toleransideal som iscensätts i Centrumskolan, det reser även frågor om vad som utspelar sig i den inledande illustrationen och hur detta eventuellt kan förstås i relation till tolerans. Vad jag kommer att visa i detta kapitel är hur idén om skillnader reproduceras via tolerans. Hur den toleranspraktik som tar form i Centrumskolan inte bara genererar ett särskiljande mellan eleverna, utan även upprätthåller maktrelationer som tar sig uttryck i att ”svenskar” tolererar ”invandrare”. Med avstamp i kapitlets inledande exempel om filmen Jalla, jalla, börjar jag med att ringa in den tystnad och osäkerhet som framträder i lärarnas reaktioner på Nasrins invändningar, för att därigenom försöka förstå vad den kan tänkas stå för. Vad ryms i tystnaden och varför blir det så laddat med Nasrins protester mot filmen? Detta leder vidare till en analys av den självbild av tolerans som gestaltas i skolpersonalens handlande. Vem uppfattas vara tolerant och vem uppfattas vara intolerant? Vem måste läras tolerans och hur går detta lärande till? Slutligen intresserar jag mig för vem som blir föremål för skolans toleransprojekt, vem som inte blir det och varför? 140
I tystnadens hägn I skuggan av en välmenande tolerans Nasrins synpunkter på Jalla, jalla tycks alltså tillföra valet av film en betydelse lärarna varken avsett eller räknat med. Det faktum att åsikterna framförs av just Nasrin, en i många lärares ögon ambitiös och tillförlitlig elev, verkar dessutom förse det hela med en särskild tyngd och trovärdighet, som gör det svårt att bortse från invändningarna. Trots det tajta arbetsschema som präglar lärarnas tillvaro, där en mängd arbetsuppgifter konkurrerar om tidsutrymmet, upplever de sig ha klarat av att avsätta tid för att göra en bra planering inför temadagarna. Även om planeringsarbetet bitvis kantats av trötthet och brist på uppslag, så har de lyckats fylla dagarna med ett program som de känner sig nöjda med. Nasrins protester mot valet av film syns emellertid inte bara kasta ett nytt sken över den föreslagna filmen, hennes uppfattning tycks även rätt omgående övertyga lärarna att om filmen Jalla, jalla inte bör visas på temadagarna. För enligt Nasrin kan filmen uppenbart upplevas som stötande, rentav kränkande för en del av skolans elever och om lärarna på tvärs mot dessa invändningar ändå skulle visa filmen riskerar nog skolan att få kritik för detta, kanske till och med allvarlig sådan. Men hur hade det kunnat bli så? Lärarna ville ju inte kränka någon. Tvärtom önskade de att med hjälp av en populär framställning som denna film skapa tolerans mellan ”svenska” elever och ”invandrarelever”. Vad är det som signaleras i lärarnas tvekan och den närmast pinsamma situation som uppstod i rummet efter att Nasrin yttrat sig? Låt mig återvända till mötet mellan lärarna och eleverna för att illustrera hur diskussionen runt filmen gick vidare. Tommy som tidigare varit entusiastisk inför filmförslaget, börjar skruva på sig alltmer när Nasrin står på sig i sitt resonemang och ger efter en stunds tvekan uttryck för en viss skepsis inför filmförslaget utifrån följande resonemang: Som privatperson tycker jag att filmen är väldigt kul och sevärd. Men det är klart som lärare kan jag ju tycka att det är lite väl ovårdat språk med många svordomar. Därefter vänder sig Tommy till de andra eleverna runt bordet och undrar hur de ”ser på saken”. Kanske hyser han förhoppningar om att deras synpunkter ska rymma en fingervisning om en möjlig lösning på den uppkomna situationen. Tommys undran besvaras dock av en tystnad, som skapar en avvaktande stämning i rummet. Elevernas lite nervösa fnittrande som tidigare trängt genom samtalet avtar. ”Jag vet inte, men jag tyckte den var ganska kul”, dessa ord, fällda av Mats i 7d, bryter slutligen tystnaden. De förmedlar också något av en inle- 141
Page 1 and 2:
SKOLAN GÖR SKILLNAD Etnicitet och
Page 3 and 4:
FÖRORD Forskning beskrivs ofta som
Page 5 and 6:
INNEHÅLL PROLOG ..................
Page 7 and 8:
Klass eller kultur.................
Page 9 and 10:
PROLOG Bland de lärare som arbetad
Page 11 and 12:
Kapitel 1 INLEDNING Sättet att pra
Page 13 and 14:
Inledning skollivet. Resultatet av
Page 15 and 16:
Skillnad som social relation Inledn
Page 17 and 18:
Inledning För att kunna göra en a
Page 19 and 20:
Inledning Davis (1996) understryker
Page 21 and 22:
Kultur, nation och rasifiering Inle
Page 23 and 24:
Inledning som processer varigenom s
Page 25 and 26:
Inledning samma grundskolan införd
Page 27 and 28:
Inledning som uttryck för skolpoli
Page 29 and 30:
Skolan som en institutionell prakti
Page 31 and 32:
Inledning förstå och hantera vad
Page 33 and 34:
Inledning 1995). 16 På dess konkre
Page 35 and 36:
Inledning las. Eleverna i Parszyks
Page 37 and 38:
Inledning 1998). 20 Kritiken från
Page 39 and 40:
Inledning ortsproblematik”, som i
Page 41 and 42:
Kapitel 2 POSITIONERAD FORSKARE Jag
Page 43 and 44:
Positionerad forskare redogör jag
Page 45 and 46:
Positionerad forskare reser det fr
Page 47 and 48:
Tillträde till fältet och samtyck
Page 49 and 50:
Positionerad forskare Sammantaget i
Page 51 and 52:
Positionerad forskare inte varit s
Page 53 and 54:
Positionerad forskare teckningar sp
Page 55 and 56:
Analys och skrivprocess Positionera
Page 57 and 58:
Positionerad forskare ler ens dra s
Page 59 and 60:
Positionerad forskare skild stil. E
Page 61 and 62:
Kapitel 3 VARDAG OCH VILLKOR I CENT
Page 63 and 64:
Vardag och villkor i Centrumskolan
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90: Kapitel 4 SKILLNADEN SOM TUDELAR De
Page 91 and 92: Direktiv om mångkulturellt perspek
Page 93 and 94: Att åskådliggöra en kulturell ba
Page 95 and 96: Skillnaden som tudelar helt underba
Page 97 and 98: Skillnaden som tudelar klart att l
Page 99 and 100: Skillnaden som tudelar spektive hem
Page 101 and 102: Skillnaden som tudelar med flera na
Page 103 and 104: Skillnaden som tudelar med fyra kil
Page 105 and 106: Skillnaden som tudelar turella” t
Page 107 and 108: Skillnaden som tudelar sin upprinne
Page 109 and 110: Skillnaden som tudelar Gunnel och a
Page 111 and 112: Skillnaden som tudelar Antropologen
Page 113 and 114: Kapitel 5 KULTUR OCH KLASS SOM SÄR
Page 115 and 116: Kultur och klass som särskiljare f
Page 117 and 118: Kultur och klass som särskiljare T
Page 119 and 120: Kultur och klass som särskiljare
Page 121 and 122: Kultur och klass som särskiljare D
Page 123 and 124: Kultur och klass som särskiljare s
Page 125 and 126: Kultur och klass som särskiljare u
Page 127 and 128: Kultur och klass som särskiljare d
Page 129 and 130: Kultur och klass som särskiljare p
Page 131 and 132: Kultur och klass som särskiljare l
Page 133 and 134: Kultur och klass som särskiljare s
Page 135 and 136: Kultur och klass som särskiljare i
Page 137 and 138: Kultur och klass som särskiljare a
Page 139: Kapitel 6 I SKUGGAN AV EN VÄLMENAN
Page 143 and 144: I skuggan av en välmenande toleran
Page 165 and 166: Etnicitet och kön tvinnas samman s
Page 167 and 168: Etnicitet och kön tvinnas samman v
Page 169 and 170: Etnicitet och kön tvinnas samman k
Page 171 and 172: Man kan inte vara en snäll fröken
Page 173 and 174: Etnicitet och kön tvinnas samman a
Page 175 and 176: Etnicitet och kön tvinnas samman D
Page 177 and 178: Etnicitet och kön tvinnas samman
Page 179 and 180: Etnicitet och kön tvinnas samman f
Page 181 and 182: Etnicitet och kön tvinnas samman (
Page 183 and 184: Etnicitet och kön tvinnas samman O
Page 185 and 186: Ett bemötande som tudelar Etnicite
Page 187 and 188: Etnicitet och kön tvinnas samman h
Page 189 and 190: Etnicitet och kön tvinnas samman l
Page 191 and 192:
Kapitel 8 OLIKA MYCKET INVANDRARE O
Page 193 and 194:
Olika mycket invandrare och svensk
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Handlar det om rasism? Olika mycket
Page 203 and 204:
SUMMARY Constructions of difference
Page 205 and 206:
Summary “Romany” on the basis o
Page 207 and 208:
Summary A third category is that of
Page 209 and 210:
Referenslista Arnman, Göran & Ingr
Page 211 and 212:
Referenslista Bunar, Nihad (2001) S
Page 213 and 214:
Referenslista Douglas, Mary (1986)
Page 215 and 216:
Referenslista Goldberg, David Theo
Page 217 and 218:
Referenslista tiska ideal och andra
Page 219 and 220:
Referenslista Mac an Ghaill, Máirt
Page 221 and 222:
Referenslista Rudvall, Göte (1995)
Page 223:
Referenslista Tsolidis, Georgina (2
show all

SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?