SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

Skillnaden som tudelar
Gunnel och andra lärare i svenska som andra-språk som tillägnar sig kunskaper
om ”andra kulturer” på kurser, menas ”romska” lärarassistenter
däremot ha tillägnat sig de normer och värderingar som förknippas med
”romsk kultur” via sin etniska grupptillhörighet. Skolan kan därmed också
sägas praktisera flera alternativ för att hantera olikhet; antingen låta
”svensk” personal gå på kurs för att lära sig om detta eller att anställa någon
identifierad med ”den kulturen”.
Etniskt kodade arbeten
Den arbetsordning som exponeras i exemplet med såväl ”romska” lärarassistenter
som lärarna i svenska som andra-språk, kan med hjälp av Philomena
Essed (1996:28) tolkas som genomsyrad av en dynamik där vissa arbetsuppgifter
görs till ”normala” och andra till ”etniska”. En ordning som
denna produceras och upprätthålls, enligt Essed, till följd av att viss personal
ges i uppdrag att arbeta med vad som identifieras som specifika etniska
grupper och som inte, vilket är viktigt att tillägga, utgör en etnisk majoritet.
En konsekvens av detta, som mina empiriska iakttagelser ger belägg
för och som även betonas av Essed, är att sådana arrangemang tenderar
att utvecklas till en ordning där övriga kolleger lutar sig tillbaka. Det vill
säga att de inte ser sig som engagerade eller ens ansvariga för vissa individer
och arbetsuppgifter knutna till dessa. Precis som Essed noterar riskerar
en social organisation som denna att skapa och vidmakthålla en situation
där inget förändras. Eller som Gunnel beskrev situationen, kollegerna vänjer
sig vid och utgår från att hon och ytterligare några andra lärare, via
särskild fortbildning och ett stort engagemang för ”invandrarelever”, tar
ett övergripande ansvar för dessa elever, varmed övriga kollegiet befrias
från denna uppgift. Skolan har därmed endast funnit ett sätt att hantera
och lösa en uppkommen situation, som möjliggör en smidighet i det dagliga
arbetet, men utan att något egentligen förändras. 64 Eller för att ta det
med Esseds egna ord: “The organization itself remains exactly as it was,
only it has learned to ‘manage’ cultural difference so that clashes between
institutional culture and the Other can be avoided” (Essed 1996:28).
Det var också detta som iscensattes när Ilmije, lärarassistenten, började
arbeta i skolan. Hennes förordnande som assistent kom att omfatta fler
timmar än vad skolan räknat med att få. Så när skolan därigenom fått ett
extra tillskott i sina resurser ”gäller det att använda sig väl av dem” som någon
sa. Utöver att Ilmije fick i uppdrag att arbeta med de elever som utgjort
64 Med utgångspunkt från just romer ger också Rodell Olgac (2006) exempel på olika
former av specialundervisning, vilka närmast fungerat som en kompensation för brist
på eller frånvaro av institutionella förändringar i skolan.
109