SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

Kapitel 5
skillnad i termer av medel- respektive arbetarklassbakgrund som ställdes i
fokus för uppmärksamheten eller gjordes till föremål för en närmare analys.
De som skiljde sig från skolans ”vi” och medelklassnormer uppfattades
främst ha en annan kultur, och det problem som skulle lösas med utgångspunkt
från detta definierades därför i första hand som ett kulturellt
problem och inte som ett klassproblem. 70 Tidigare forskning har visat att
elever med arbetarklassbakgrund ofta görs till de problematiska och avvikande
i skolan (Hägerström 2004). En fråga som dock ter sig rimlig att
resa mot bakgrund av de iakttagelser jag gjort, är om det skett en förskjutning
så att det numera är relevant att hävda att det främst är elever identifierade
med ”en annan kultur” som görs till avvikare i skolan.
Klass både osynliggjort och närvarande
Om klassmässiga skillnader tenderar att blir osynliggjorda i lärarnas arbete
med eleverna till förmån för en uppmärksamhet på kulturella skillnader,
vad betyder det i så fall för ”svenska” elever som inte identifieras med en
medelklassbakgrund? Hur tolkas dessa elever och hur gestaltas den uppmärksamhet
som riktas mot dessa elever?
Även om de till sitt antal var relativt få, fanns det etniskt svenska elever
som var bosatta i Centrum. En första iakttagelse som kan göras i relation
till dessa elever är att de, enligt skolpersonalens sätt att se, hade lite
gemensamt med eleverna från Eken och vice versa. Det är alltså något som
uppfattas skilja dessa elever åt och detta något förefalla ligga bortom etnicitet.
Den skiljelinje som markeras handlar snarare om att elever från
Eken, men inte elever från Centrum, kopplas samman med en medelklassbakgrund.
Elever från Centrum uppfattades vara något annat, men detta
andra definierades och beskrevs sällan i termer av klass. Enligt Maggans
70 Det finns många forskningsresultat som visar på att det är rimligt att tala om skolan
som en medelklassinstitution. Det kan därför också betraktas som en etablerad kunskap
att skolan präglas av medelklassnormer och tar utgångspunkt i sådana värderingar.
För att nämna några centrala och numera klassiska verk som lagt en teoretisk grund
för att analysera hur skolan reproducerar samhällets klassrelationer, vill jag först hänvisa
till de franska utbildningssociologerna Pierre Bourdieu och Jean-Claude Passeron
(1977) och deras bok Reproduction in education, society and culture. Denna studie visar
att skolan via symboliska mekanismer premierar och lär ut den styrande klassens
normer. En annan klassiker som kan nämnas i detta sammanhang är den brittiske utbildningssociologen
Basil Bernstein (t ex 1975) som utvecklat en teori om språk och
språkanvändning och med utgångspunkt från detta visar att skolans språk karaktäriseras
av vad han kallar en utvecklad kod, det vill säga ett medelklasspråk. Se även pedagogen
Donald Broady (1981) som med hjälp av den amerikanske sociologen Philip
Jacksons begrepp ”den dolda läroplanen” diskuterar att skolan inte bara lär ut vad
som står i läroplanen, utan att det också finns en dold läroplan som bland annat går ut
på att lära eleverna att vänta, sitta still och lyssna.
124