SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

Kapitel 3
tilltagande dokumentationskraven som skolans personal ålagts, till följd av
den nya styrningen, upplevdes ta tid från det som de alltjämt betraktade
som de väsentliga arbetsuppgifterna, nämligen att undervisa och umgås
med sina elever. ”Det var ju därför jag valde att bli lärare, för att jag vill
vara med eleverna, inte för att skriva en massa saker”, som en av lärarna
uppbragt kommenterade saken i ett samtal med en kollega. Det var i den
direkta interaktionen med eleverna som många lärare hävdade att de utförde
sitt läraruppdrag. Följande korta dialog mellan två lärare under en
fikapaus i personalrummet är på sätt och vis belysande för den återkommande
analys som lärarna gjorde kring den förändrade skolan och sin förändrade
arbetssituation. Lasse som inleder konversationen har just påmint
sig om att han måste skriva en åtgärdsplan för en av sina elever.
Lasse: Visst ja, jag måste skriva en åtgärdsplan på Magnus! (vänder sig
till Inga som sitter vid samma bord). Visst skriver vi väl mycket
mer papper nu förtiden än förr. Det ska vara papper och åtgärdsplaner
på allt tycker jag. Så var det ju inte förr. Men det gick ju
ändå, utan att vi skrev massor menar jag.
Inga: Jo, det är mycket papper som ska skrivas. Men jag tycker också att
tiden slukas av möten, det går inte en dag utan möten. När ska
man egentligen hinna planera sin undervisning?
Lasse: Ibland känns det som om undervisningen och eleverna är det man
ägnar sig åt allra minst.
Även om det fanns lärare som framhöll betydelsen av att medvetandegöra
och formulera sitt arbete i skrift och själva konsekvent arbetade på ett sådant
sätt, vidhöll andra envist att dokumenttexternas ”prosa” knappast
tedde sig förenlig med det vardagliga lärararbetet. Styrdokumenten sågs som
en sak, medan det dagliga arbetet uppfattades vara ”något helt annat”.
Omdaningen av skolan handlar dock inte bara om organisatoriska förändringar,
den är också förbunden med en förändrad ekonomisk styrning,
som inte bara skapar utan i viss mån även syftar till ett konkurrensförhållande
skolor emellan. Det är dessa aspekter och hur de tog sig uttryck i
Centrumskolan som jag kommer in på i nästa avsnitt.
Konkurrens och rykte
Skolans valfrihetsreform har i hög grad kopplats till elever och föräldrars
rätt att själva få välja skola. Den enskilda elevens skolgång är med andra
ord inte längre bestämd till en skola i det upptagningsområde där eleven
bor. I princip är det numera möjligt för varje elev att själv välja vilken skola
68