SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

Kapitel 3
mig som en inkräktare, folk blir misstänksamma när de ser mig därför att
de inte känner igen mig. Och det hjälper inte alltid att jag presenterar mig,
till nästa gång man ses har dom glömt vem man är. Då tror dom att jag är
någon förälder som har irrat bort mig och så får jag berätta igen att jag är
modersmålslärare.
Den anonymitet som Mersada ger uttryck för bekräftas av andra studier
som visar att modersmålsundervisningen omges av låg status (Skolverket
2002). Sally Jonsson Lilja (1999) som undersökt de svårigheter som möter
modersmålslärare i deras yrkesutövande understryker just den pedagogiska
och sociala isolering som många av dessa lärare erfar. Paradoxalt nog verkar
modersmålslärare inte efterfrågas i någon större omfattning, trots att
såväl Centrumskolan som andra skolor efterlyser fler lärare med så kallad
invandrarbakgrund. Istället förefaller både dessa lärare och deras undervisningspraktik
att göras till något som hör hemma vid sidan om skolans
reguljära undervisning.
Detta kapitel har handlat om några av de villkor som omger skolans
verksamhet och hur de som arbetar i skolan inte kan bortse från dessa. Det
har visat hur den dagliga praktiken influeras av ett konkurrenstänkande,
kopplat till skolans rykte och betygsstatistik. Hur detta skapar en social
organisation där etnicitet görs centralt och en indelning i svensk respektive
invandrare i stor utsträckning föregår eleverna och deras ankomst till skolan.
Fortsättningsvis kommer uppmärksamheten att koncentreras till olika
skillnadspraktiker och hur dessa tar form i det dagliga skollivet i Centrumskolan.
I nästa kapitel gör jag det genom att undersöka hur skolpersonalens
konstruktioner av skillnader skapar och upprätthåller en tudelad
elevgrupp.
88