SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA
SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA
SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Skillnaden som tudelar<br />
spektive hemland, vad barnen ägnar sig åt på fritiden och så vidare. När<br />
detta är gjort går de vidare med att redogöra för dessa förhållanden i Sverige<br />
varpå de presenterar några skillnader mellan de två länderna. Jag slås<br />
av detta drag i presentationerna, som upprepas i grupp efter grupp. Innehållet<br />
i elevernas redogörelse intar också en märklig likriktning. Hemländernas<br />
lärare beskrivs ofta som stränga, det talas om att eleverna inte serveras<br />
skollunch, att man som barn inte har så mycket fritid, att många<br />
barn måste hjälpa sina föräldrar eller att länderna brottas med fattigdom.<br />
Sverige i sin tur tonar fram som ett ”bra land” utan några nämnvärda svårigheter<br />
eller nackdelar. Sverige är inte fattigt, lärarna är inte särskilt<br />
stränga, skollunchen är gratis och här har barnen gott om fritid då de kan<br />
umgås med sina kamrater.<br />
Jag kan erinra mig den iver Cia utstrålade, hon berömde eleverna för deras<br />
arbeten och verkade uppfylld av de skillnader som trädde fram i deras redovisningar.<br />
Hennes kommentarer både bekräftade och förstärkte den positiva<br />
och problembefriade bild av Sverige som upprepades i elevernas presentationer.<br />
Utläggningar i stil med ”vad det gäller sjukvården i Chile får<br />
man alltså även betala för barnen, det är ju också en fördel här eftersom<br />
sjukvården för barn är gratis i Sverige”, gjorde det så när omöjligt att<br />
undgå den värdemätare som låg inbäddad i hennes synpunkter. Sverige gestaltades<br />
som ett eftersträvansvärt exempel och intog skepnaden av ett<br />
mycket utvecklat samhälle i elevernas redovisningar, i likhet med Finland<br />
som omtalades som väldigt likt Sverige, vilket också bekräftades av Cia.<br />
Är det möjligt att själv välja hemland?<br />
Från min observatörsplats nere i klassrummet kan jag inte låta bli att fundera<br />
över i vilken mån eleverna införlivat det etnocentriska perspektiv som<br />
ligger till grund för den uppgift de arbetat med. Hur reflekterar de kring<br />
att de så kallade hemländerna i grupp efter grupp framställs på ett sådant<br />
sätt att de ter sig mer traditionella i sina livsformer, mindre utvecklade och<br />
i största allmänhet som underlägsna Sverige? Redovisningarna rullar dock<br />
på och eleverna verkar införstådda med att det är skillnader som ska vaskas<br />
fram, även om jag också tycker mig ana något av en distanserad hållning<br />
i de presentationer som ibland nästan rabblas fram.<br />
I Cias utformning av gruppuppgifterna och elevernas redovisningar tycks<br />
idéer om nationella olikheter spela en väsentlig roll. I inledningskapitlet<br />
diskuterade jag hur nationen enligt Michael Billig (1995) återskapas via<br />
banal nationalism och det är något av ett sådant återskapande av nationen<br />
som tar form även i upplägget med elevernas grupparbeten. Grupparbetena<br />
verkar baseras i en idé, där nationer framstår som något naturligt och<br />
ett självklart sätt att dela in världen. Utifrån detta sammanförs också ele-<br />
99
Change language