SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

Kapitel 3
arbeta som lärare har skolan dock genomgått ett antal reformer och hon
var nu inne på sin fjärde läroplan.
Av de många organisationsförändringar som grundskolan genomgått
sedan sin början på 1960-talet, framstår nog 1990-talets reformer som de i
särklass mest omfattande. I princip innebär de ett systemskifte av skolan,
vars omfattning nästan bara låter sig jämföras med den ombildning som
skolväsendet genomgick då den gemensamma grundskolan infördes (jfr
Rudvall 1995). Den senaste omstruktureringen av grund- och gymnasieskolan
betyder också att en långsiktig trend, avseende den svenska utbildningsmodellens
statliga kontroll och reglering, brutits. Den tidigare centralstyrda
skolan är numera ersatt med målstyrning, vilket innebär ett i
grunden förändrat styrsystem, med en förskjutning från den centrala nivån
till lokalt verksamma aktörer. Enligt Marianne Dovemark (2004), som i
sin avhandlingsstudie gör en omfattande och kritisk analys av skolans omstrukturering,
har Sverige numera ett av den industrialiserade världens
mest avreglerade skolsystem.
Intentionerna bakom dessa nydaningar brukar sammanfattas med hjälp
av tre nyckelbegrepp; avreglering, decentralisering och valfrihet. 44 I korthet
har de reformer som är knutna till detta gått ut på en drastiskt förändrad
ansvarsfördelning, där lärarkåren och skolledare tillskrivs både ansvar
och befogenhet samt kompetens och förmåga att ta ett större lokalt ansvar
för genomförandet av skolans verksamhet (SOU 1992:94). Decentraliseringssträvandena
återspeglas också tydligt i den nuvarande läroplanens
sidantal. Till skillnad mot de bokformat som tidigare läroplaner haft, med
enhetliga och detaljrika angivelser för hur undervisningen ska bedrivas och
organiseras i landet, omfattar den nuvarande läroplanen bara ett tunt häfte
på cirka tjugo sidor. I detta nationella måldokument anger staten endast
de mål som skolan förväntas att arbeta mot, men inte hur detta arbete ska
genomföras eller uppnås.
Att arbeta mot mål
Konflikter och motsättningar lyser vanligtvis med sin frånvaro i läroplaner.
De samhällskonturer som skrivs fram i dokument av detta slag ger,
som sociologen Mikael Stigendal (2004) påtalar, intryck av en grundläg-
44 Se Englund (1993) för en analys och diskussion av hur skolan utvecklats från att ha
präglats av vad han kallar public good, där betoningen ligger på en gemensam kunskaps-
och värdebas för att fungera som medborgare i ett demokratiskt samhälle. Till
att bli vad han betecknar som private good, där valet av skola och innehållet i undervisningen
i allt högre grad ses som en fråga för eleven och dennes föräldrar.
Se även Lindblad & Lundahl (2002) för en översiktlig beskrivning av den utbildningspolitiska
utvecklingen under 1990-talet.
66