SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

Kultur och klass som särskiljare
Det är något i stil med detta som kan anas när Maggan i kapitlets inledande
dialog hävdar att illa genomtänkta tillsägelser riktade mot elever från
Eken riskerar att få konsekvenser som kan bli obehagliga eller svåra att
hantera. Det vill säga, lärares tillrättavisningar av elever från Eken riskerar
att resultera i kritik från deras föräldrar, som en del lärare upplever som
svår att bemöta och hantera. Dessa synpunkter står i tydlig kontrast till det
förhållningssätt som tog form gentemot föräldrar i Centrum, där betoningen
snarare låg på att de minsann fick anpassa sig till skolans regler, tider
och överenskommelser.
Även om lärare med tanke på sin utbildningsbakgrund generellt sett kan
positioneras som medelklass och att de i det avseendet har samma klassposition
som många föräldrar i Eken, så menar jag att det är en klassosäkerhet
som signaleras i den press och de krav de ger uttryck för i relation till
dessa föräldrar. 69 Med detta menar jag att skolpersonalens sätt att förhålla
sig till föräldrar i Eken snarare ger uttryck för ett underläge, än att de agerar
utifrån jämlika positioner och att detta kan förstås inom ramen för en
klasstruktur.
Analyser som på liknande sätt visar på det jag tolkar som en klassosäkerhet
diskuteras även av andra forskare. Exempelvis uppmärksammar
Runfors (2003) hur lärare i de ”förortsskolor” hon undersökt beskriver
det som positivt att inte behöva vara utsatta för kritiskt granskande medelklassföräldrar.
Lärarna i Runfors studie är vidare av uppfattningen att
det arbete de utför i ”förortsskolan” förser dem med större auktoritet.
Detta knyter de till en känsla av mer professionalitet i yrkesutövandet, än
vad de tror skulle vara möjligt att uppnå på andra skolor.
Vidare identifierar Ljungberg (2005) påfallande skillnader i de konfliktmönster
som tar form i skolpersonalens skildringar av sina erfarenheter
från interaktioner med olika föräldrar. En av rektorerna i Ljungbergs
material beskriver förhållningssätten i termer av offensiva respektive defensiva
strategier. Varav den senare strategin, kännetecknad av ett mer försiktigt
och lågmält bemötande av föräldrarna, i första hand tillämpas i
skolans interaktioner med medelklassföräldrar. En annan rektor i Ljungbergs
studie ger uttryck för att det är ”lättare att hantera” (ibid:90) ”invandrarelevers”
föräldrar och förklarar detta med att inte alls i samma
omfattning som medelklassföräldrar ofta gör, ställer lika höga och pressande
krav på skolans personal.
Även Bunar (2001) snuddar vid detta utifrån observationer av att lärare
i ”förortsskolor” ibland säger sig ha omdefinierat sin lärarroll och med
69 Enligt Hägerström (2004) finns det få svenska studier som explicit behandlar lärares
klassbakgrund och dess betydelse för interaktioner med elever och föräldrar. I mycket
av den utbildningsforskning som bedrivs ses lärare i första hand som representanter för
skolan och de medelklassnormer skolan som institution står för och reproducerar, men
mindre i relation till sin egen klassbakgrund.
121