SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

Kapitel 4
Därför att dom har det i sig
Under min vistelse i Centrumskolan sökte skolan medel för att anställa
”romska assistenter”, vilket var kopplat till att det pågick ”en satsning på
romer”, som en av speciallärarna förklarade saken för mig. Satsningen
möjliggjorde att skolorna kunde anställa ytterligare personal av kategorin
lärarassistenter. Mer precist handlade satsningen om att enskilda skolor
utifrån en behovsbedömning erbjöds möjligheten att anställa ”romska” lärarassistenter,
med uppgift att agera stöd för skolans ”romska” elever.
Upphovet till Centrumskolans ansökan var att lärarna upplevde sig ha särskilt
stora bekymmer med några av dessa elever. Deras skolfrånvaro var
hög, de bedömdes inte gå framåt i sitt skolarbete och lärarna upplevde det
som svårt, för att inte säga omöjligt att komma till tals med deras föräldrar.
Svårigheterna definierades ofta som karaktäristiska för ”romska elever”
och en del hävdade kort och gott att ”så är romer”. 63
Skolan ansökte alltså om medel för en ”romsk lärarassistent” som skulle
arbeta med skolans ”romska elever” och detta väckte min nyfikenhet. Varför
en assistent identifierad som rom? Och vad förväntas en ”romsk assistent”
kunna uträtta som inte lärarna kan klara ut? Jag vände mig till olika
personer inom lärargruppen för att försöka nysta i de avvägningar som låg
till grund för detta. De förklaringar jag fick upprepade emellertid bara de
problem som redan tidigare beskrivits för mig avseende dessa elever och besvarade
därmed inte min undran om ”varför en romsk assistent”. En del reaktioner
från lärarna antydde dessutom att min fråga om varför tedde sig en
aning märklig. Fördelen med de ”romska” lärarassistenter tedde sig uppenbar,
”dom har det ju i sig”, som någon svarade så småningom. Vad en
”romsk” assistent enligt denna kommentar föreställdes ”ha i sig” var en
nära kännedom om dessa elever, deras egenskaper och sätt att bete sig, relaterat
till att både eleverna och assistenten ”är romer”. Assistenten uppfattades
därför också bättre än ”svenska” lärare eller lärarassistenter kunna förstå
och bemöta såväl dessa elever som deras föräldrar. ”Romska assistenter”
sågs med andra ord vara experter på vad som kan definieras som romskhet.
De bedömdes både veta och förstå hur dessa elever och deras föräldrar tänker
och agerar och därmed också vara bättre skickade än ”icke-romer” att
hantera de problem som uppstår kring dessa elever i skolan.
Det är alltså romers annorlundahet och avvikande sätt att bete sig som
uppfattas ligga till grund för de problem som skolpersonalen möter i undervisningen
av ”romska” elever och därför bedöms kunskaper om detta
vara nödvändiga för att kunna hantera svårigheterna. Till skillnad mot
63 I sin avhandling Den romska minoriteten i majoritetssamhällets skola. Från hot till
möjlighet belyser pedagogen Rodell Olgac (2006) hur denna elevgrupp i ett historiskt
och samtida perspektiv ses som ett särskilt problem både i och för skolan.
108