SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

Etnicitet och kön tvinnas samman
(2000) poängterar, olika ut för skilda grupper av pojkar och flickor. Ett
exempel på en sådan förändring är att det i genusrelaterad skolforskning
från senare tid talas om en ny kategori flickor, de så kallade ”nya flickorna”
(se t ex Öhrn 2002) vilka beskrivs som utåtriktade, aktiva och självsäkra.
98 På samma gång som denna kategorisering pekar mot en spännande
förändring av elevers könsmönster, förefaller den även framträda som
ett kodord för ”svenska” flickor, det vill säga som en benämning vilken
underförstått relaterar till svenskhet. Det tycks alltså vara fråga om att
flickor identifierade som icke-svenska inte förknippas med ett beteende
som handlingsutrymme och förändring. Dessutom blir dessa flickors egna
röster sällan hörda i forskningssammanhang, snarare är det andra som gör
sig till tolkar för dem och deras handlande och detta mönster återspeglas
även i Centrumskolan. 99
Överhuvudtaget var det inte särskilt vanligt att lärarna talade om ”invandrartjejer”
eller ”invandrarflickor”, vanligtvis talade de om invandrarelever,
vilket outtalat och för det mesta syftade på killar. Det var främst
i intervjusammanhang som kategorin invandrartjej gjordes explicit och då
med anledning av de frågor jag formulerade. Flera lärare konstaterade att
de ”knappt märkte av invandrarflickorna”. Förutom detta beskrev de dem
ofta som ”väldigt ambitiösa”, ”skötsamma” och ”duktiga med skolarbetet”,
inte sällan med ett tillägg om att många av dessa flickor uppnådde
goda skolresultat, trots att de måste hjälpa till mycket hemma med hushållsarbete
och passning av mindre syskon. Att lärarnas omdömen präglas
av en stark sympati för dessa flickor är inte att ta miste på, inte heller de
milda blickar som ofta gav sig tillkänna i samtal om ”invandrarflickor”.
När jag i intervjuer med lärarna tog upp mina iakttagelser av att deras
resonemang om invandrarelever trots sin könsneutrala framtoning i första
hand tycktes avse killar, verkade det skapa förvirring. Några sa att de aldrig
reflekterat över saken, andra blev överraskade av dessa observationer
och någon gav uttryck för en aha-upplevelse, ”det har jag aldrig tänkt på
förut, det är ju ändå rätt stor skillnad mellan killarna och tjejerna, det
måste jag fundera på”. Skillnaden som åsyftas här handlar i hög grad om
att killarna avses vara dominerande och utagerande, medan tjejerna ses
98 Se även Epstein m fl (1998) för en intressant feministisk analys av den allmänna
skoldebatten i Storbritannien, där flickors skolframgång mynnat ut i vad författarna
beskriver som en moralisk panik över pojkars sämre skolprestationer. De menar även
att denna panik inte kan begränsas till enbart den brittiska kontexten, utan även har
giltighet för stora delar av den anglosaxiska världen.
99 En skolstudie som utgör något av ett undantag från detta är Cederbergs (2006) avhandling
Utifrån sett, inifrån upplevt: Några unga kvinnor som kom till Sverige i tonåren
och deras möte med den svenska skolan. Cederbergs analys baseras inte bara på
flickornas erfarenheter och berättelser utan framställer också flickorna som aktivt
handlande subjekt.
181