SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

Vardag och villkor i Centrumskolan
punkt från den valfrihetsreform jag redogjort för samt hur den tog sig uttryck
i Centrumskolan kan man knappast heller undgå att fråga sig om
valmöjligheten enbart är möjlig för den ena parten. Är det endast elever
och föräldrar som tilldelats en möjlighet att välja skola, eller är det också
så att enskilda skolor erbjudits möjlighet att välja sina elever? 49
Mediala bilder och Centrumskolan
Emellertid var det inte bara synpunkter från elever och föräldrar i Eken
som tillskrevs betydelse, även medias skriverier uppfattades ha en viktig
inverkan på Centrumskolans ”rykte” och ”elevtillströmning”. Inte minst
sågs lokaltidningen vara en viktig aktör för vilka bilder som kom i svang
om Centrumskolan (jfr Bunar 2001). En morgon när jag kom till skolan
låg lokaltidningen uppslagen på ett av soffborden i personalrummet. Redan
på långt håll fångades min blick av en fet rubrik Skadegörelse, våld
och hot vardag på Centrumskolan. Reportaget täckte nästan en halv tidningssida
och drog allas uppmärksamhet till sig. Det rådde en, för att uttrycka
saken milt, upprörd stämning bland de lärare som samlats i personalrummet.
Några av skolans elever från centrumområdet hade blivit intervjuade
av en journalist när de befann sig på skolgården och det var deras
uttalanden som nu stod att läsa i tidningen. Det var i alla fall detta som
den skrivande journalisten gjorde gällande. Så småningom visade det sig
dock att eleverna blivit kraftigt felciterade. Tvärt emot vad som förmedlades
i tidningsrubriken och den efterföljande artikeln, hade de intervjuade
eleverna påtalat att det blivit lugnare i skolan under senare tid och att det
inte längre förekom skadegörelse i samma utsträckning som tidigare.
”Men vad hjälper det”, som en av de uppretade lärarna sa, ”skadan är ju
redan skedd, tänk när ekenföräldrarna läser det här, då tappar vi väl ännu
fler elever”. Vis av tidigare erfarenhet hade skolans personal fått erfara att
det som ”tidningen” skriver om skolan, vare sig det är i positiva eller negativa
ordalag, tenderar att leva kvar i läsarnas minne. Vad som skrivs om
kommunens skolor i den lokala tidningen lämnar alltså avtryck i kommuninvånarnas
medvetande och detta för lång tid enligt skolpersonalens uppfattning.
Den artikel som stod att läsa i tidningen denna morgon förväntades
därför definitivt få inverkan på det förestående skolvalet, med den
49 Se även Arnman, Järnek & Lindskog (2004), som diskuterar hur valfriheten kommit
att tillföra differentieringen inom utbildningssystemet en helt ny dimension och legitimitet,
genom att förklaringarna till den förekommande differentieringen förskjutits
från samhällsnivå till individnivå. Enligt en logik som gör gällande att den ”enskilda
har valt på ett viss sätt, därför blir också utfallet på ett visst sätt” (ibid:16).
73