SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

Positionerad forskare
ler ens dra samma slutsatser av de händelser och vardagliga begivenheter
som inträffade i skolan under min vistelse där. En annan aspekt av detta är
att jag eftersträvar ett kritiskt perspektiv på mitt material, vilket innebär att
analysen inte enbart grundas i ett förståelseperspektiv av informanternas
”livsvärld” (Schutz 1980). Snarare försöker jag analysera hur lärarna ser på
den sociala världen och den betydelse detta får och då inte minst för skolans
elever. 38 Det vill säga hur skillnader görs och upprätthålls och hur detta i sin
tur producerar relationer av ojämlikhet, vilket knyter an till det sociologen
Jim Thomas (1993) definierar som kritisk etnografi.
Den etnografiska forskningens analysfas ger inte sällan intryck av att vara
mer eller mindre separerad från fältstudien. En sådan idé om gräns mellan
analys- och fältarbete är dock, som antropologerna Akhil Gupta och James
Ferguson (1997) betonar, problematisk och inte heller något jag kan identifiera
med min egen arbetsprocess. I synnerhet som detta tenderar att förstärka
bilden av fältarbetet som förknippat med ett vetenskapligt grovarbete,
fyllt av jobbiga och känslofyllda relationer till informanter, kaos och icke
bearbetad kunskap. Medan ”hemma” som Gupta och Ferguson framhåller,
förstås som en akademisk miljö, ren från informanter, en plats där rådata
tolkas, analyseras och förädlas till vetenskaplig kunskap. 39
Mitt eget analysarbete har förr präglats av ett intensivt sökande, där jag
intuitivt har försökt föra samman iakttagelser från fältet med teoretiska infallsvinklar.
Det har karaktäriserats av en fortgående rörelse mellan fältstudie,
tankearbete, analys och skrivande, där sammanlänkningen av empiri
och teori skett bitvis och forskningsprocessen böljat fram och tillbaka.
Studiens ram har med andra ord förskjutits, olika teman har tagit form
under olika skeden, som förkastats eller fogats samman till nya teman,
som utvecklats och till slut stabiliserats inom ramen för den berättelse som
utgör denna bok.
I analysen har jag undersökt de processer som positionerar elever i olika
kategorier och de antaganden om skillnader som är knutna till detta. Främst
har jag intresserat mig för indelningen ”svenskar” respektive ”invandrare”
och hur den senare kategorin görs till avvikande och annorlunda i relation
till kategorin svenska elever. Min vaksamhet på materialet har riktats mot
de sammanhang där detta görs i tal och handling, det vill säga när och hur
skolans personal producerar och organiserar skillnader av detta slag. Under
arbetet med analysen har jag, på ett inte helt angenämt sätt, också blivit
38 Min förståelse av det emiska perspektiv som Alfred Schutz blivit en förgrundsgestalt
för är att intresset riktas mot hur individerna förstår den sociala världen. Denna dimension
finns också med i min studie, men framförallt försöker jag utforska vad denna
förståelse mynnar ut i. Vad som blir effekterna av skolpersonalens förståelse och det
handlande som är knutet till detta.
39 Se även Caputo (2000) för en kritisk diskussion om antropologins problematiska
gränsdragningar mellan ”fält”, ”borta” och ”hemma”.
57