SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

Kapitel 4
ver” så tydlig och definitiv som just i samband med dessa temadagar och
grupparbeten. Om det mångkulturella sammanhanget talar för förstärkta
och extrema skillnadskonstruktioner, så är det intressant att ställa detta i relation
till hur intresset för ”det mångkulturella” tog sig uttryck i andra
sammanhang, som inte primärt ramades in av denna ambition.
Svårt att få med det mångkulturella
En annan sida av skolpersonalens förståelse och förhållningssätt till ”det
mångkulturella”, än den jag nyss diskuterat, skymtade fram i en diskussion
med Sara, en av skolans nyanställda lärare. Vårt samtal handlade om
hur ”det mångkulturella” skulle kunna integreras i den dagliga undervisningen
och då resonerade hon bland annat så här:
Det är svårt med det mångkulturella, man vet inte riktigt hur man ska bära
sig åt och fyrtio minuter går så fort, man hinner inte med att få in det.
Enligt Saras resonemang tar ”det mångkulturella” gestalt av något extra
som ska tillföras undervisningen, som i detta fall rör sig om ett ytterligare
innehåll som kommer att konkurrera med ett redan pressat tidsutrymme.
Saras sätt att se på saken motsvarar hur jag uppfattar att många lärare
förhöll sig till ”det mångkulturella”. Det sågs som något av ett särskilt undervisningsstoff,
som inte minst på grund av tidsskäl upplevdes svårt att
hinna med och ge utrymme i den fortlöpande undervisningen. Det framställdes
som ett extra måste. Med tanke på detta kan arrangemanget av
”mångkulturella” temadagar också tänkas spegla ett försök att lösa det
problem som Sara beskriver. Eftersom det tycks svårt att få in ”det mångkulturella”
som ett kontinuerligt inslag eller perspektiv i undervisningen,
koncentreras det istället till några särskilt valda tillfällen. En utveckling av
detta resonemang, som också lyfter fram hur direktiv om att ta till vara
elevers olika erfarenheter tenderar att blekna bort i den dagliga undervisningen,
illustreras i följande exempel.
Ett festligt skådespel
Har vikarierat för Maj idag, halvklass religion med 8c. Maj instruerade
mig igår om att eleverna var indelade i grupper för att arbeta med katolska,
protestantiska och ortodoxa kyrkan. Hon gav mig anvisningar om att
eleverna först skulle läsa lärobokens textavsnitt som behandlar den kyrka
de valt att arbeta med, därefter skriva ner det viktigaste från texten och
slutligen formulera fem frågor med utgångspunkt från sina egna anteckningar.
Lektionen förflyter lugnt, jag går mest bara runt, finns till hands
och lyssnar till elevernas samtal med varandra. Längst fram sitter en grupp
102