SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

Analys och skrivprocess
Positionerad forskare
Av den redogörelse jag hittills gjort har det med tydlighet framgått att jag
knappast befunnit mig sidan om det sociala liv jag studerat, tvärtom har jag
varit så väl en del av som medskapare i den sociala verklighet jag intresserat
mig för. Studiens empiriska material har i den meningen skapats i interaktion
mellan mig och dem som arbetade i skolan. I princip stannar och begränsas
dock det som kan definieras som en gemensam kunskapsproduktion
till fältstudien. I analysarbetet bleknar nämligen den samtidighet och det
samförstånd som stundtals präglat interaktionen med informanterna i fältet,
bort (Melhuus 1997). Människor fyllda med liv, erfarenheter och känslor
reduceras i detta skede av forskningen nästan ofrånkomligt till ett empiriskt
material. De transformeras till, vad Skeggs (1999:35) beskriver som, ”föremål
för vetande” för att därmed ge plats åt en vetenskaplig diskurs. 36 Analys-
och tolkningsarbetet tillhör forskarens privilegium och är därmed också
den akt som kanske mer än något annat tydliggör forskarens maktposition
gentemot deltagarna i ett forskningsprojekt (Mulinari 1999).
Studiens socialkonstruktivistiska perspektiv implicerar att ett material
kan analyseras på olika sätt. Inte heller valet av teori kan ses som relativt,
eftersom teorierna är valda för att belysa något särskilt (Skeggs 1999). Den
berättelse som tar form mellan dessa bokpärmar bör därför också läsas
och förstås som mitt sätt att analysera det material jag har tillgång till. 37
Åtskilliga är de forskare som erfarit den utmaning som ligger i att skapa
en etnografi av upplevelser från studier i fält. Diskrepansen som uppstår
mellan den upplevda rikedomen i erfarenheterna från fältet, kontra den
knapphet och begränsning som ofta speglar det vetenskapliga vokabulär
med vilket detta återges (Hastrup 1994), har bitvis varit ett både intellektuellt
och känslomässigt krävande arbete. Hur utforma språket för att förena
minnen och anteckningar med vetenskapliga anspråk? Hur göra en
analys av människor jag lärt känna och tycker om som kan upplevas rättvis
och respektfull av dem den berör, utan att för den skull ge avkall på
kritiska tolkningar? Detta har också inrymt undringar inför hur jag utöver
36 Se även Amit (2000) för en diskussion om den distans till informanterna som tar
form under analysarbetet och de dilemman detta är förknippat med.
37 I boken Tre revolutioner: En kort historia om folket, diskuterar Stefan Jonsson
(2005) hur konstverkets ram anger gränsen för bildens framställning och hur motivet
förändras när dess inramning förskjuts, vilket han formulerar så här: ”En ram har ingen
mening i sig själv. Ramens funktion är att stabilisera meningen, att dela upp fenomenen
och intrycken så att somt tillmäts innebörd medan annat ter sig utan.”
(ibid:172). Jag är inte bara väldigt förtjust i hur Jonsson resonerar om konstverkets
ram och dess betydelse för hur konstverket kommer att ses och tolkas, jag menar att
denna skildring också på ett utmärkt sätt låter sig överföras till den vetenskapliga praktiken
och till hur val av perspektiv och utkikspunkter blir bestämmande för vad som
blir möjligt att se och säga om den sociala verklighet som undersöks.
55