SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

More documents

Recommendations

Info

Kapitel 2 ten alltför mycket, särskilt med tanke på att dessa kategoriseringar förekommer så flitigt i framställningen, har jag också valt att ibland inte markera alls, i förvissning om att läsaren både kan förstå och hålla i minnet att dessa benämningar rör sig om skolpersonalens konstruktioner. I texten finns en närvarande författarröst, genom att mina egna repliker, handlingar eller reaktioner på det som hände i skolan, om än inte alltid, ofta finns med och närvarande. Den primära ambitionen med detta är inte att skapa trovärdighet och auktoritet (Geertz 1988). 40 Istället speglar det en strävan att tydliggöra min egen delaktighet i fältet, för att därigenom öppna för en dialog med läsaren om etnografins tillblivelse, samtidigt som det ger några glimtar av den läroprocess detta forskningsprojekt inneburit för mig. Förutom att det finns ett berättarjag i texten är det, menar jag, rimligt att tala om ett fältjag, som varit närvarande och deltagande i fältet och ett analysjag som är involverat i den verklighet som skrivs fram. Etnografins tillblivelse kan i skenet av detta ses som en produkt av relationerna mellan dessa skilda jag och hur jag förmått hantera dem. Hastrups och Herviks (1994) karaktärisering av forskningsprocessen som en rörelse från ett implicit vetande till en explicit förståelse och kunskap, stämmer väl överens med hur jag ser på min egen forskningsprocess. För att avslutningsvis återknyta till Gunnels och min konversation om forskningens objektivitet, har detta kapitel framförallt varit ett försök att kasta ljus över de villkor som omgivit denna process. I nästa kapitel följer en introduktion till Centrumskolan som inleder bokens fortsatta etnografiska framställning. 40 Se Marcus & Fischer (1986), Hastrup (1995) och Moore (1997) för en kritisk diskussion om etnografisk auktoritet och hur detta tillämpats i vetenskapliga framställningar. 60
Kapitel 3 VARDAG OCH VILLKOR I CENTRUM<strong>SKOLAN</strong> Jag är på besök på skolkontoret i den kommun där Centrumskolan ligger. Ärendet är att hitta en lämplig skola för min studie. Jag har avtalat tid med Ingela, en av tjänstemännen på kontoret och nu sitter vi på hennes tjänsterum med varsin kopp kaffe och diskuterar min förfrågan. I ganska korta ordalag har jag just redogjort för den skolkategori jag är intresserad av; en högstadieskola med bred social sammansättning med avseende på etnisk identitet och klassbakgrund och gärna en skola som inte är belägen i kommunens ytterområden. Framförallt det senare önskemålet tycks fånga Ingelas intresse, mitt intryck är att hon till och med blir lite överraskad av min förfrågan. Kanske har hon förväntat sig att jag utifrån ett uttalat forskningsintresse för etnicitet i första hand är intresserad av skolor i kommunens så kallade ytterområden, eftersom en stor andel av de människor som brukar ställas i fokus för detta intresse är bosatta där. När Ingela hört min beskrivning av den skola jag söker utbrister hon entusiastiskt ”då tror jag att jag har en skola som kan intressera dig, Centrumskolan”. Varpå hon tillägger ”det är en skola med blandad elevsammansättning med både medelklassbarn och invandrarelever”. Ingela fortsätter ivrigt att berätta om en skola centralt belägen i kommunens inre stadsdelar, vars elevsammansättning är ”blandad”, som hon uttrycker det. Jag får veta att skolan har två geografiskt avgränsade upptagningsområden, som omfattas av stadsdelarna Centrum och Eken. Centrumområdet täcker större delen av stadskärnan och ekenområdet ligger en bit utanför stans centrala omgivningar. Ingelas beskrivning av områdena sker i kontrasterande termer och förmedlar att de boende i Centrum företrädesvis är familjer med ”invandrarbakgrund”, medan Eken domineras av ”välbärgade medelklassfamiljer” som är ”svenska”. 41 Vad det gäller boendet så bor de allra flesta eleverna från Eken i villa, medan eleverna från Centrum nästan uteslutande är bosatta i lägenhet. Inte utan viss belåtenhet framhåller Ingela det goda rykte som omger Centrumskolan och som ”trots sin höga andel in- 41 I jämförelse med bosättningsmönster i en rad andra kommuner med motsvarande invånarantal (se t ex Bråmå 2004), var en betydligt större andel av den invandrade befolkningen i denna kommun bosatta i stadens centrala delar. 61
Page 1 and 2:
SKOLAN GÖR SKILLNAD Etnicitet och
Page 3 and 4:
FÖRORD Forskning beskrivs ofta som
Page 5 and 6:
INNEHÅLL PROLOG ..................
Page 7 and 8:
Klass eller kultur.................
Page 9 and 10: PROLOG Bland de lärare som arbetad
Page 11 and 12: Kapitel 1 INLEDNING Sättet att pra
Page 13 and 14: Inledning skollivet. Resultatet av
Page 15 and 16: Skillnad som social relation Inledn
Page 17 and 18: Inledning För att kunna göra en a
Page 19 and 20: Inledning Davis (1996) understryker
Page 21 and 22: Kultur, nation och rasifiering Inle
Page 23 and 24: Inledning som processer varigenom s
Page 25 and 26: Inledning samma grundskolan införd
Page 27 and 28: Inledning som uttryck för skolpoli
Page 29 and 30: Skolan som en institutionell prakti
Page 31 and 32: Inledning förstå och hantera vad
Page 33 and 34: Inledning 1995). 16 På dess konkre
Page 35 and 36: Inledning las. Eleverna i Parszyks
Page 37 and 38: Inledning 1998). 20 Kritiken från
Page 39 and 40: Inledning ortsproblematik”, som i
Page 41 and 42: Kapitel 2 POSITIONERAD FORSKARE Jag
Page 43 and 44: Positionerad forskare redogör jag
Page 45 and 46: Positionerad forskare reser det fr
Page 47 and 48: Tillträde till fältet och samtyck
Page 49 and 50: Positionerad forskare Sammantaget i
Page 51 and 52: Positionerad forskare inte varit s
Page 53 and 54: Positionerad forskare teckningar sp
Page 55 and 56: Analys och skrivprocess Positionera
Page 57 and 58: Positionerad forskare ler ens dra s
Page 59: Positionerad forskare skild stil. E
Page 63 and 64: Vardag och villkor i Centrumskolan
Page 89 and 90: Kapitel 4 SKILLNADEN SOM TUDELAR De
Page 91 and 92: Direktiv om mångkulturellt perspek
Page 93 and 94: Att åskådliggöra en kulturell ba
Page 95 and 96: Skillnaden som tudelar helt underba
Page 97 and 98: Skillnaden som tudelar klart att l
Page 99 and 100: Skillnaden som tudelar spektive hem
Page 101 and 102: Skillnaden som tudelar med flera na
Page 103 and 104: Skillnaden som tudelar med fyra kil
Page 105 and 106: Skillnaden som tudelar turella” t
Page 107 and 108: Skillnaden som tudelar sin upprinne
Page 109 and 110: Skillnaden som tudelar Gunnel och a
Page 111 and 112:
Skillnaden som tudelar Antropologen
Page 113 and 114:
Kapitel 5 KULTUR OCH KLASS SOM SÄR
Page 115 and 116:
Kultur och klass som särskiljare f
Page 117 and 118:
Kultur och klass som särskiljare T
Page 119 and 120:
Kultur och klass som särskiljare
Page 121 and 122:
Kultur och klass som särskiljare D
Page 123 and 124:
Kultur och klass som särskiljare s
Page 125 and 126:
Kultur och klass som särskiljare u
Page 127 and 128:
Kultur och klass som särskiljare d
Page 129 and 130:
Kultur och klass som särskiljare p
Page 131 and 132:
Kultur och klass som särskiljare l
Page 133 and 134:
Kultur och klass som särskiljare s
Page 135 and 136:
Kultur och klass som särskiljare i
Page 137 and 138:
Kultur och klass som särskiljare a
Page 139 and 140:
Kapitel 6 I SKUGGAN AV EN VÄLMENAN
Page 141 and 142:
I tystnadens hägn I skuggan av en
Page 143 and 144:
I skuggan av en välmenande toleran
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Etnicitet och kön tvinnas samman s
Page 167 and 168:
Etnicitet och kön tvinnas samman v
Page 169 and 170:
Etnicitet och kön tvinnas samman k
Page 171 and 172:
Man kan inte vara en snäll fröken
Page 173 and 174:
Etnicitet och kön tvinnas samman a
Page 175 and 176:
Etnicitet och kön tvinnas samman D
Page 177 and 178:
Etnicitet och kön tvinnas samman
Page 179 and 180:
Etnicitet och kön tvinnas samman f
Page 181 and 182:
Etnicitet och kön tvinnas samman (
Page 183 and 184:
Etnicitet och kön tvinnas samman O
Page 185 and 186:
Ett bemötande som tudelar Etnicite
Page 187 and 188:
Etnicitet och kön tvinnas samman h
Page 189 and 190:
Etnicitet och kön tvinnas samman l
Page 191 and 192:
Kapitel 8 OLIKA MYCKET INVANDRARE O
Page 193 and 194:
Olika mycket invandrare och svensk
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Handlar det om rasism? Olika mycket
Page 203 and 204:
SUMMARY Constructions of difference
Page 205 and 206:
Summary “Romany” on the basis o
Page 207 and 208:
Summary A third category is that of
Page 209 and 210:
Referenslista Arnman, Göran & Ingr
Page 211 and 212:
Referenslista Bunar, Nihad (2001) S
Page 213 and 214:
Referenslista Douglas, Mary (1986)
Page 215 and 216:
Referenslista Goldberg, David Theo
Page 217 and 218:
Referenslista tiska ideal och andra
Page 219 and 220:
Referenslista Mac an Ghaill, Máirt
Page 221 and 222:
Referenslista Rudvall, Göte (1995)
Page 223:
Referenslista Tsolidis, Georgina (2
show all

SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?