SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

Vardag och villkor i Centrumskolan
som hon eller han önskar gå i. Reformens centrala argument har gjort gällande
att ökad valfrihet bidrar till både stimulans och pedagogisk utveckling
i skolan (Bunar 2002). Praktiken tycks dock ha utvecklats i en helt annan
riktning än vad dessa intentioner anger. Många skolor kämpar snarare med
ett scenario vilket Bunar beskriver som ett ”segregationens moment 22”
(2001:152). Det vill säga en process där enskilda skolor eller bostadsområden
tillskrivs dåligt rykte och låg status med anledning av att många ”invandrarelever”
går i de aktuella skolorna. Detta initierar i sin tur en nedåtgående
spiral, eftersom de som har möjlighet väljer att byta skola eller att
flytta från området och ju fler som lämnar den aktuella skolan, desto sämre
blir det rykte som den aktuella skolan omges av. Studier genomförda av
Skolverket (1996, 2003) bekräftar den bild som Bunar ger och pekar på att
rätten att välja skola tenderar att resultera i en både etniskt och socioekonomiskt
segregerad skola. Förutom att ”svenska” elever tycks undvika att
söka sig till skolor där andelen elever med annan etnisk bakgrund än svensk
är hög, syns valfriheten enligt dessa studier främst ha blivit ett projekt för
elever med högutbildade föräldrar. Sveriges enhetliga grundskoleväsende har
därmed i hög grad krackelerat och vad som numera tycks återstå av den
gemensamma och enhetliga grundskolan tycks vara reducerat till ett formellt
och övergripande likvärdighetsskal (Bunar 2001:259). 46
En annan effekt av minskat elevunderlag är att den enskilda skolan
drabbas av en alltmer ansträngd ekonomi, vilket riskerar att accelerera farten
ytterligare i den nedåtgående spiralen. Skolan ställs då inte bara inför
att omges av ett dåligt rykte, den hotas även av allt mindre ekonomiska resurser.
Eftersom ett större antal elever innebär ett bättre ekonomiskt underlag
blir det angeläget för var varje enskild skola att saluföra sin verksamhet.
Skolan måste med andra ord ägna sig åt elevrekrytering och
marknadsföring. I den konkurrenssituation som etablerats mellan skolor
blir det nödvändigt för varje enskild skola att nogsamt bevaka sina egna
intressen vad gäller elevtillströmning och ekonomiska resurser. Något som
även uppmärksammas av Skolverket (2003:134), som utifrån fallstudier i
Solna och Västerås kommun noterar att konkurrenstänkandet numera ter
sig djupt förankrat i skolans verksamhet.
Det är också idén om konkurrens som diskuteras i följande kritiska
kommentar, fälld av en rektor i den kommun där jag genomförde fältstudien.
Vi talade om de förändringar som skett inom skolans organisation och
hur detta påverkat verksamheten, varpå han beskrev situationen så här. 47
46 Se även Jönsson (1995) för en närmare diskussion om hur jämlikhetsbegreppet försvunnit
ut från läroplanen och hur en idé om likvärdighet kommit att ersätta tidigare
jämlikhetskrav.
47 Innan jag inledde fältstudien i Centrumskolan intervjuade jag ett antal rektorer i
några av kommunens övriga skolor, i syfte att orientera mig i den berörda kommunens
69