SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

Skillnaden som tudelar
Antropologen Judith Narrowe (1998) som undersökt modersmålsklasser
beskriver i sin studie hur dessa klasser och modersmålslärare som undervisade
där utvecklades till en egen enhet i skolan, vilket hon menar är relaterat
till att skolans ”svenska” lärare visade ett påfallande klent intresse och
engagemang för eleverna i dessa klasser. Den ”skola i skolan” som Narrowe
redogör för fångar också en väsentlig dimension i det som förefaller
bli effekten av anordningen med den ”romska” lärarassistenten. Det vill
säga att assistenten och de elever hon ansvarar för bildar något som kan
liknas vid en egen separat verksamhet i skolan, vid sidan om eller parallellt
med den övriga undervisningen.
Exempel på etnisk arbetsdelning ger även antropologen Erik Olsson
(1995) i en studie av ett multietniskt servicehus. Till denna inrättning anställdes
spansktalande omsorgspersonal med bakgrund från Latinamerika, med
tanke på hyresgäster med bakgrund från Latinamerika och Spanien vars
språkkunskaper i svenska var obefintliga eller begränsade. Olssons studie visar
hur detta utvecklade en organisation där spansktalande hyresgäster huvudsakligen
blev en angelägenhet för den spansktalande personalen. Vårdbiträden
med latinamerikansk bakgrund urskiljdes från övriga vårdbiträden
och tilldelades särskilda arbetsuppgifter, som dessutom kom att innebära ett
extra arbete, som de väntades utföra under raster eller efter arbetspassets
slut. Framförallt visar studien att servicehusets spansktalande vårdbiträden
förväntas utföra särskilda arbetsuppgifter gentemot hyresgäster med latinamerikansk
och spansk bakgrund, som inte någon av servicehusets ”svenska”
omsorgspersonal blir ålagd att utföra. Det mejslades ut en ”särskild roll”
(ibid:130) för dessa vårdbiträden, relaterad till etnisk identitet och språk.
Specifik men rangordnad kunskap
Även om både lärarna i svenska som andra-språk och den ”romska” lärarassistentens
arbeten kan definieras som etniska i Esseds mening, så är
det på samma gång viktigt att ha i åtanke att dessa arbeten också är förenade
med en väsentlig statusskillnad, som inte bara kan härledas till den
status som är förbunden med respektive profession, utan också måste förstås
i relation till en etnisk hierarki. Arbetet med undervisning i svenska
som andra-språk bedrevs av skolans ”svenska” lärare och var förbundet
med ett anseende som möjliggjorde ett inflytande över skolans verksamhet
men så var inte fallet för lärarassistenten. Ilmije fick sig snarare omtalat
vad hon skulle göra, och hennes beskrivning av sin första arbetsdag som
lärarassistent, i en annan av kommunens skolor, ger en talande bild av hur
hennes arbetsuppgifter i hög grad bestämdes av andra, vilket på samma
gång innebär ett begränsat utrymmet för egna initiativ och inflytande:
När jag började mitt första jobba som assistent fick jag träffa rektorn på
morgonen och han talade om för mig vad jag skulle göra. När barnen inte
111