SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

Kapitel 1
1997), i socialtjänsten (Kamali 1997) och hemtjänsten (Olsson 1995). Ett
tungt vägande argument för mitt val av empiriskt fält är att skolan måste ses
som en av samhällets viktigaste institutioner, till och med dess viktigaste socialisationsagent
(Dewey 2005) och att vad som sker där har betydelse för
såväl enskilda individuella öden som samhället i sin helhet.
Enligt Karin Fransson och Ulf P. Lundgren (2003) är ungefär 30 procent
av alla bosatta i Sverige dagligen verksamma inom skolan. 9 Enligt beräkningar
gör den 9-åriga skolplikten att varje barn måste tillbringa cirka 11
000 timmar i skolan. 10 Siffror som dessa ter sig inte bara hisnande, de utgör
också ett viktigt argument för varför skolan som institution och social arena
är av särskilt intresse för en studie med fokus på skillnadskonstruktioner. I
skolan vistas ett stort antal människor under en ansenlig tid av sina liv, där
pågår en kontinuerlig ”fostran” och ständigt en mängd sociala interaktioner.
Skolan är med tanke på detta en välbekant institution och en utpräglad
plats för vardagligt liv. Utöver detta finns det ytterligare argument för att
välja skolan som empiriskt fält och jag avser härnäst att diskutera skolpolitiska
överväganden relaterade till elevers skilda sociala förutsättningar och
skolans ansvar att agera för jämlika utbildningsmöjligheter.
Den gemensamma grundskolan och dess politiska visioner
Under 1900-talets senare hälft har skolan urskiljts som både verktyg och
medel i ambitionen att avskaffa, eller åtminstone minska, samhällets sociala
klyftor och har till följd av detta stått i rampljuset för det svenska samhällets
välfärdspolitik (Richardsson 1999, Bunar 2001). Utbildningssystemets centrala
roll i utvecklingen av en modern välfärdsstat har även diskuterats av
den brittiske sociologen Thomas Humphrey Marshall (1992), i relation till
medborgarskapets sociala rättigheter och skyldigheter. 11 När den gemen-
9 Siffran inkluderar förutom alla barn och ungdomar som går i grund- och gymnasieskolan,
även vuxna som läser på dessa nivåer samt alla lärare, skolledare och annan
personal som arbetar i skolan.
10 Genom skolplikten skiljer sig även skolan i väsentlig grad från många andra välfärdsinstitutioner,
inte minst genom att skolplikten ger staten stort utrymme att utöva
inflytande över medborgarna (jfr Borevi 2002).
Uppgiften om antalet timmar är hämtad från en dokumentation (Lundgren 1999) av
två skolklasser – en i Rinkeby och en på Södermalm i Stockholm – vars titel Elvatusen
timmar, två skolor – två världar, just anspelar på den sammanlagda tid varje barn tillbringar
i skolan.
11 Marshall utvecklade under 1950-talet sin teori om medborgarskapets grundläggande
element, som han delade in i tre delar eller faser, det civila, politiska och social
medborgarskapet, vilka på samma gång återspeglar medborgarskapets historiska utveckling.
Från att först ha begränsats till civila rättigheter och skyldigheter, utsträcktes
medborgarskapet så småningom till att även omfatta politiska rättigheter och skyldigheter.
I dess tredje fas utvidgades medborgarskapet slutligen till att även innefatta soci-
24