SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

Inledning
1995). 16 På dess konkreta nivå och för den här studiens vidkommande innebär
det att jag inte enbart eller ens först och främst refererar till antropologin,
som är min ämnesbakgrund, utan också tar intryck av studier
med etnicitetsperspektiv hemmahörandes inom andra discipliner. Förmodligen
får min antropologiska skolning som mest genomslag i metoden och
mina metodologiska överväganden.
All forskning är del av ett inomvetenskapligt sammanhang och bör därför
också ses i relation till andra vetenskapliga studier. Gällande denna studie
kan det forskningsmässiga sammanhanget gestaltas som tredelat och så här
långt har inledningen redan gett prov på flera av de verk som varit av betydelse
och influerat mig i arbetet med denna bok. Det första av dessa sammanhang
som jag redogör för, varifrån studien också tog sitt inledande avstamp,
rör forskning med etnicitetsperspektiv på skola och utbildning i Sverige,
som jag på sätt och vis redan inledde när jag argumenterade för behovet
av denna studie. Det andra sammanhanget utgörs av brittisk skolforskning
med fokus på etniska relationer och rasism, som även haft en avgörande
betydelse för studiens teoretiska riktning och analys och knyter an till
min tidigare diskussion om etnicitet och rasbegreppet. Det tredje sammanhanget
utgörs slutligen av svenska etnicitetsstudier som pekar på problem
förknippade med att relationen mellan den invandrade befolkningen och deras
barn, respektive den så kallade svenskfödda befolkningen, tenderar att
reduceras till en fråga om enbart etnicitet. Det vill säga studier som ser etnicitet
som en särskild och isolerad fråga fokuserad till ”invandrare”.
Mångkulturell skola och utbildning i svensk kontext
Forskning med etnicitetsperspektiv på skola och utbildning, som i Sverige
tog sin början under det tidiga 1970-talet, har etablerats inom ett forskningsfält
som ofta brukar betecknas mångkulturell skola och utbildning
(jfr Tallberg Broman m fl 2002). Forskningsfältet omfattar allt från frågor
om tvåspråkighet, organisation av undervisning, interkulturell kommunikation,
attityder och främlingsfientlighet, ”invandrarelever” och skolframgång,
klassrumsinteraktion och lärande, segregation, mångkulturalism och
värdegrundsfrågor. 17 Dessa studier baseras, som jag tidigare nämnt, i hög
grad på antaganden om att ”invandrarelever” alternativt ”minoritetselever”
som en reell kategori, att vissa elever med andra ord är invandrarelever.
Den förefaller också i hög grad ha syftat till att synliggöra invandrade
elever i den ”svenska” skolan. Vid sidan om ett dominerande fokus på
16 För en närmare redogörelse av IMER-fältets framväxt i Sverige och dess tvärvetenskapliga
ansats hänvisar jag till Tomas Hammar (1995).
17 Se Tallberg Broman m fl (2002) för en översikt som täcker in stora flertalet studier
inom detta forskningsfält.
33