SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

I skuggan av en välmenande tolerans
rades för den mångkulturella politiken var jämlikhet, valfrihet och samverkan,
med likvärdighet, ”ömsesidig tolerans och solidaritet mellan invandrare
och den inhemska befolkningen” (SOU 1974:69:96) som centrala inslag. 76
Dessa ambitioner speglar med tydlighet den svenska välfärdsmodellens höga
ambitionsnivå vad gäller rättvisa och strävan att skapa jämlika möjligheter
för samhällets medborgare. Den mångkulturella ideologin gav uttryck för en
statlig ambition att aktivt främja etnisk tolerans (Schierup & Ålund 1991).
Dock inte bara detta, Schierup och Ålund pekar på att den mångkulturella
politiken förutsatte en tolerant opinion. Det vill säga, den mångkulturella
ideologins idéer och visioner baseras i antaganden om den dominerande befolkningens
tolerans, att den på ett närmast självklart sätt omfattades av en
sådan och därmed förväntades förhålla sig tolerant och solidarisk gentemot
den invandrade befolkningen. Idén som genomsyrar direktiven om en
mångkulturell tolerans är att det finns ett ”vi” som tolererar ”dom”. Med
detta exponeras även de ojämlika relationer som ligger till grund för denna
tolerans och som jag snuddade vid i kapitlets inledning. 77
Vad som blir möjligt att säga utifrån dessa lite luftigt tecknade konturer
är att såväl lärararbetet som andra välfärdsarbeten har ramats in av starka
idéer om tolerans, solidaritet och rättvisa. Omsatta i handling har dessa
idéer ofta mynnat ut i en praktik som delar in befolkningen i svenskar och
invandrare (jfr Pringle 2006). För skolans del har detta inte minst resulterat
i en rad särskilda åtgärder riktade mot ”invandrarelever”, vilka i sin
tur tenderar att återskapa och upprätthålla en indelning i svenskar och invandrare.
78
Mot bakgrund av de mål och visioner som genomsyrat välfärdspolitiken
och dess institutioner i Sverige ter det sig, nästan ”osvenskt” att vara rasistisk
(Norman 2004). 79 Överfört till skolan förefaller det närmast oacceptabelt,
kanske till och med osannolikt, att de som arbetar i skolan inte med
självklarhet omfattas av de toleransideal som postulerats. Åtminstone ger
målen och visionerna tydliga indikationer för tolerans och solidaritet, vilket
på samma gång säger något om vad som inte kan anses vara förenligt
med uppdraget som lärare. Kanske kan Tommys lite tafatta försök att pra-
76 Se Invandrarutredningens huvudtänkande SOU 1974:69, för en närmare redogörelse
av de målsättningar som var vägledande för den mångkulturella politiken.
77 Se Schierup & Ålund (1991) för en mer utvecklad kritik och analys av den mångkulturella
politiken. Se även Borevi (2002) för en problematisering av dessa frågor.
78 Ett exempel på detta är undervisning i svenska som andra-språk, som genom det
sätt varpå denna undervisning organiseras lokalt riskerar att vidmakthålla ett sådant
särskiljande mellan svenska elever respektive invandrarelever. Se till exempel (Gruber
2003) för en analys av hur denna undervisning organiserades i Centrumskolan.
79 Normans resonemang om att rasism tenderar att uppfattas som ett ”osvenskt” beteende,
kan förmodligen också tolkas som uttryck för att det i Sverige numera råder ett
tydligt avståndstagande från den rasbiologi som kopplas samman med nazism (jfr Sawyer
2001, de los Reyes m fl 2003a).
145