SKOLAN GÖR SKILLNAD - DiVA

Kapitel 1
(2005). 7 De höjer ett varnande finger för att uppfatta makt som endimensionellt,
strukturellt eller fixerat till en viss uppsättning relationer, såsom
klassrelationer eller etniska relationer. En sådan förståelse riskerar inte
bara att, som de markerar, leda till att vissa motsättningar ges prioritet
och bättre förklaringsvärde än andra. Det riskerar även att leda till normativa
positioner, där det redan på förhand ter sig givet vilka typer av överordning
respektive underordning som är av central eller perifer betydelse.
Intersektionella analyser förmår, som de los Reyes och Mulinari argumenterar,
att problematisera hur ”görandet av var och en av dessa kategorier
också innehåller ett förhållningssätt inför de andra” (ibid:90). Det vill säga
att etnicitetskonstruktioner, som denna studie visar, även rymmer köns-
och klassrelationer. Likaväl som konstruktioner av exempelvis kön också
kan rymma etnicitet och klass. Etnicitet, kön och klass samspelar dock inte
bara med varandra, de kan också stå i motsättning till varandra och ibland
är någon av aspekterna viktigare än någon annan (Hägerström 2004). Relationer
förbundna med etnicitet, klass och kön opererar således inte kumulativt
utan samspelet sker på skilda sätt och producerar därigenom särskilda
effekter. När skolpersonalen exempelvis kategoriserade elever som
invandrartjejer, så var det inte bara könskategorin tjej som var av betydelse.
Att kategorisera elever som just invandrartjejer blev snarare viktigt i
vissa sammanhang och markerade en position som förmedlade något mer
än vad bara en identitet som tjej eller invandrare gjorde. Det berättade
också något om hur de identifierades som icke-svenska tjejer.
Antropologen Henrietta Moore (1997:20) bidrar med värdefulla insikter
om att vad som på analytisk nivå ter sig fullt möjligt att urskilja som skilda
kategorier och relationer kan vara betydligt svårare att iaktta och skilja
ut i det levda livet, som snarare kännetecknas av att olika relationer och
kategorier flätas samman och går i och ur varandra. Diskrepansen mellan
den teoretiska och empiriska nivån i studier som eftersträvar intersektionella
analyser, diskuteras även av sociologen Jeanette Hägerström (2004)
som menar att de bilder som iakttagelserna på den empiriska nivån frammanar
kan se annorlunda ut än vad de gör i teorin. Frånsett dessa analytiska
svårigheter menar jag att det ter sig angeläget att fånga det mångfacetterade
samspel som präglar mitt material, för att därmed undgå att
producera en fragmenterad eller förenklad bild av det sociala livet i Centrumskolan.
7 Se även Lykke (2003) och de los Reyes m fl (2003b) för en diskussion om begreppet
intersektionalitet, dess teoretiska perspektiv och tillämpning i svensk feministisk)
forskning.
20